Barn och utbildning

Skolinspektionens regelbundna tillsyn

900px_BoU_DSC_2571
Den 25 april visades den nästan färdiga Kollaskolan upp för elever och föräldrar.

Skolinspektionen genomförde under 2014 regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun och presenterade en rapport som beskriver hur kommunen fungerar som ansvarig huvudman för verksamheten.

Skolinspektionen konstaterar att ”Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat”. De styrkor som Skolinspektionen lyfter fram om kommunen är

  • I jämförelse med riket når skolorna goda kunskapsresultat
  • I stora delar har Kungsbacka en väl fungerande vuxenutbildning
  • I de delar av vuxenutbildningen som är upphandlade finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete

Kommunen fick även ett antal föreläggande på huvudmanna- och skolenhetsnivå med bedömda brister. För att ge alla elever möjlighet att nå målen för utbildningen behöver vi bli bättre på att följa upp resultat, analysera dem och genomföra åtgärder utifrån det som analysen visar.

Mount skolutveckling

Under året genomförde Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning en unik samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka. Varje enhet fick under två innehållsrika dagar på Aranäsgymnasiet en skräddarsydd kompetensutvecklingsinsats.

Elevinflytande

En central utbildningsinsats tillsammans med framtidsanalytikern Troed Troedsson genomfördes under året. Utifrån en kartläggning fick varje skola arbeta med de frågor inom området elevdemokrati och elevinflytande som var mest aktuella under en kompetensutvecklingsdag på våren.

Fortsatt digital utveckling

Under flera år har vi satsat på kompetensutveckling för personal och succesivt infört fler digitala redskap. Under året har utbyggnationen av infrastrukturen i våra verksamheter slutförts, inom f-6 har vi ett digitalt verktyg per tre elever och inom förskolan har vi utvecklat kommunikationen med föräldrarna via bloggfunktionen i Unikum.

Implementering av Plug in

Projektet Plugin avslutades och implementering skedde under 2014. Det övergripande syftet var att minska avhoppen från gymnasiet samt skapa förutsättningar för att elever ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning genom exempelvis erbjudande om kombinationen praktik/studier och arbete.

Kostnadsfördelning Förskola & Grundskola

Förskola & Grundskolas verksamhet kostade cirka 1,77 miljarder kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.

Kostnadsfördelning Gymnasie & Vuxenutbildning

Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 535 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.

Nyckeltal Förskola & Grundskola

Förskola & Grundskola Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2013
Kostnad totalt per grundskoleelev, kronor 81 500 83 900 92 600
Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola, kronor 133 000 134 500 129 700
Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem, kronor 40 600 40 700 34 100
Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg, kronor 101 200 105 500 110 300
Antal elever per lärare 12,2 12,6 12,7 12,1
Antal inskrivna barn per årsarbetare, förskola 5,2 5,1 5 5,3
Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 87,1 % 86 % 87,1 % 75,6 %
Andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor 93,3 % 92,9 % 93,5 % 87,6 %
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor. Maximalt meritvärde 320 220,7 219,4 225,7 213,1
Resultatindex grundskola 22 25
Effektivitetsindex grundskola 11 11
Nöjd kundindex grundskolan, elever. Maxpoäng 100 57 59 57

Nyckeltal Gymnasie & Vuxenutbildning

Gymnasie & Vuxenutbildning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2013
Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen, kronor 107 349 110 553 115 691
Kostnad per gymnasieelev i kommunens skolor, kronor 106 400 111 418 131 145
Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser, inklusive köpt utbildning, kronor 51 248 46 357 51 900
Kostnad för Kulturskolan per invånare 7-15 år, kronor 2 525 2 621 3 000
Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor 62,5 % 64,2 % 62 % 52,1 %
Andel gymnasieelever i kommunens skolor från andra kommuner 22 % 22,5 % 22 % 29 %
Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare, heltidstjänster 11,1 11,4 12,1
Andel folkbokförda 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning 84 % 85 % 74 %
Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år 86 % 87 % 87,8 % 77 %
Effektivitetsindex gymnasieskola: kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, kostnad i kronor per elev 14 200 13 995 13 487 25 246
Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor. Maximalt betygspoäng 20 14,1 13,7 14 13,9
Nöjd-Kund-Index, NKI, gymnasieskolan, maxpoäng 100 71 69 68

Samverkan mellan skola och omvärld

Den snabba tekniska utvecklingen och den höga internationaliseringsgrad som vi ser idag och framöver ställer höga krav på framtidens kompetens. Elever måste förberedas för arbeten som idag inte existerar, för att de ska kunna lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som idag inte är uppfunnen. En viktig faktor för att näringslivet ska få tillgång till medarbetare med relevant kompetens och för att framtida medarbetare ska få någon form av arbetslivserfarenhet och kontaktnät, är utökad samverkan mellan utbildning, näringsliv och omvärld nödvändig. Företagen måste få möjlighet att säkra sin framtida kompetensförsörjning och elevernas kunskaper om branscher, olika yrken, företagsamhet och företagande måste öka över lag.

Vuxenutbildningen möter de stora framtidsutmaningarna

Vi kan nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, det vill säga att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Vuxna människor behöver karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor. Vuxenutbildningen fyller därmed en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna.

Förstärkt rätt till skolgång för papperslösa barn

Barn som vistas i Sverige utan tillstånd har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Rätten till utbildning innebär inte att barnen har skolplikt. Det är upp till varje enskild familj att besluta om man vill utnyttja barnets rätt till utbildning.