Ekonomisk översikt och analys

Ekonomiskt resultat

Positivt resultat

Årets resultat för kommunen visar ett överskott på 179 miljoner. Det är 167 miljoner bättre än vad vi budgeterat. En stor del beror på att vi inte fått färdigt de lokaler vi planerat. Vi har budgeterade medel kvar för nya lokaler inklusive verksamhet på 23 miljoner. Utöver detta har nämnderna tillsammans gjort ett överskott på mindre än en (1) procent eller 32 miljoner.

Investeringarna uppgick till 614 miljoner netto. För att klara av finansieringen har pengar som varit placerade i en räntefond använts. Det innebar att vi inte behövde låna. Räntefonden gav dessutom en ackumulerad avkastning på 8 miljoner. Med dagens låga ränteläge har den genomsnittliga räntan på låneskulden sänkts med ungefär 0,25 procent. I budgeten hade vi räknat med att låna och eftersom vi inte gjorde det och ränteläget sjönk blev det ett överskott mot budget på 16 miljoner.

Årets resultat

Belopp i miljoner kronor

Koncernresultat

I koncernen ingår Eksta AB. Undantagsregeln har tillämpats för övriga företag som är Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets AB St Gertrud, HallWan AB och Kungsbacka Innerstad AB. Resultaten för dessa finns att läsa om under rubriken Den samlade kommunala verksamheten.

Koncernresultatet 2014 är 161 miljoner. Eksta har ett resultat på 5 miljoner efter skatt. Eksta har under året gjort några fastighetsförsäljningar som genererat en vinst på nästan 25 miljoner. Största delen av vinsten avser försäljningen av skolorna i Kolla till kommunen. Detta förklarar att resultatet för koncernen är lägre än det sammanlagda resultatet av kommunen och Eksta.

Balanskravsresultat

Riksdagen har beslutat att kommuner och landsting ska ha balans i sin ekonomi. Det innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. När avstämning av balanskravet görs ska vissa poster undantas. Balansjustering ska ske av realisationsvinster som uppstår när försäljning sker av anläggningstillgångar. Några realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar ingår inte i årets resultat. I årets resultat ingår realisationsvinster vid försäljning av omsättningstillgångar. Vinsterna är en del av verksamhetens normala transaktioner som kan skapa en positivt eller negativt resultat inom ramen för att bedriva en verksamhet i enlighet med god ekonomisk hushållning.

Öronmärkningen för framtida pensionskostnader innebär att ett eventuellt underskott som beror på pensionskostnader inte behöver återställas enligt balanskravet.

Kungsbacka har inget underskott som ska arbetas in.

Balanskravsutredning 2014
Årets resultat enligt resultaträkning 179
Justerat för redovisning enligt fullfond -62
Balanskravsresultat 117
Öronmärkt för framtida pensionskostnader 415,8

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning innebär att både de finansiella målen och verksamhetens mål är godtagbart uppfyllda eller att de har en positiv riktning. Vid en analys av fullmäktiges 16 prioriterade mål är det ett som inte kan anses uppfyllt. Vi gör därmed bedömningen att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Läs om samtliga mål här.

Omvärlden

Samhällsekonomisk situation

Den svenska ekonomin var i en återhämtningsfas 2014. Tillväxten i BNP blev 2,1 procent jämfört med 0,9 procent, kalenderjusterat, 2013. Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av svag export och internationell utveckling. Omvärldens ekonomier går i otakt. Utvecklingen på viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. Arbetsmarknaden genererar ökad sysselsättning, men den starka ökningen av arbetskraften har inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent.

Svenska ekonomin i otakt

Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant efter ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år.

Den privata konsumtionen utvecklades svagare under det tredje kvartalet än beräknat delvis förklarat av tillfälliga faktorer. Hushållens inkomster har utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet och deras sparande har stigit mycket kraftigt.
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag i ett antal år. Sveriges kommuner och landsting, SKL, räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt.

Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen.
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. SKL räknar med att arbetslösheten sjunker under 2015.

Svagare resultat väntas inom kommunsektorn

Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till 5 miljarder 2014, vilket motsvarar 1,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag och är lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är tillfälliga intäktsposter 2013, som återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring. Höjning av det generella statsbidraget har också helt uteblivit 2014.

Utmaningar för kommuner och landsting

Utöver demografiska förändringar med ökat antal barn i grundskole- och gymnasieålder finns ytterligare utmaningar för såväl kommuner som landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov samt ett ökat asyl- och flyktingmottagande.
Uppgifterna är hämtade från Sveriges kommuner och Landsting, SKL.

Arbetsmarknaden

Jämfört med riket och Göteborgsregionen har Kungsbacka en relativt låg arbetslöshet bland unga. Det är fyra kommuner som har lägre arbetslöshet än Kungsbacka. Även 2013 låg vi på en femteplats bland Göteborgregionens kommuner. Då var arbetslösheten 12,3 procent. Hur Kungsbacka arbetat med arbetsmarknadsfrågorna kan du läsa om här.

Arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd 18–24 år

Befolkningstillväxten

Utfallet för år 2014 stämde väl med kommunens befolkningsprognos. Under år 2014 hade Kungsbacka en befolkningsökning på 829 personer. Folkmängden uppgår vid årsskiftet till     78 209 invånare. Under år 2014 föddes 795 och antalet döda var 610. Det flyttade in 3 703 personer och flyttade ut 3 061 personer under året.

Håll musen över en punkt i diagrammet för att se den årliga ökningen.

Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning till 9 747 355 personer, vilket innebär en ökning med 102 491 personer jämfört med året innan.

Bostadsbyggande

Målsättningen för bostadsbyggandet i Kungsbacka fastställs per mandatperiod i Mål för bostadsbyggande, senast gjordes det under 2014. Målsättningen fram till 2020 är att bygga i genomsnitt 500 bostäder per år, varav cirka 250–300 i Kungsbacka stad.

Under 2013 producerades totalt drygt 500 bostäder varav cirka 240 var hyresbostäder och cirka 75 var bostadsrätter. Allt tyder på att produktionen i det närmaste har nått samma nivåer under 2014. Ett viktigt beslut som togs under 2014 var antagandet av detaljplanen för Valand, vilken möjliggör förtätning av centrala Kungsbacka samt en förstärkning av stråket mellan Kungsmässan och innerstaden.

Ekonomisk analys

Resultatutveckling

Årets resultat

Kungsbackas resultat per invånare är 2 293 kronor, totalt 179 miljoner. Jämfört med övriga kommuner i Göteborgsregionen står sig detta väl. De kommuner som redovisar pensionerna enligt fullfondsmodell har alla en positiv fördel av det 2014. Skulden har minskat och detta påverkar resultatet positivt. För Kungsbacka påverkar det resultatet med 800 kronor per invånare. De kommuner som, utöver Kungsbacka, redovisar enligt fullfond är Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Stenungsund.

Årets resultat för kommunerna i Göteborgsregionen

Diagrammet visar resultatet i kronor per invånare

Resultatets utveckling över tid har varit stabilt och bästa sättet att analysera utvecklingen är att jämföra hur mycket av skatt- och statsbidragsintäkterna som blir kvar. Detta görs i nästa avsnitt.

Nettokostnadsandelen

Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatten som använts till nettokostnader. Inklusive de finansiella nettokostnaderna bör det inte åtgå mer än 98 procent totalt för en långsiktigt hållbar utveckling. De senaste åren har det förekommit ett antal jämförelsestörande poster som gör jämförelsen svårare. 2011 var det diskonteringsräntan som påverkade finansnettot med 123 miljoner och 2012 var det återbetalningen av AFA-medel samt en försäljningsintäkt som påverkade nettokostnaderna positivt med 93 miljoner. Och i år är det en reavinst på 55 miljoner som räknats bort i tabellen nedan för att få en jämförelse.

2010 var pensionskostnaderna ovanligt låga, de var 55 miljoner lägre än normalt med anledning av sänkningen av basbeloppet och bromsen i pensionssystemet. 2010 fick dessutom alla kommuner ett extra konjunkturstöd i form av ett statsbidrag. Detta påverkar nettokostnadernas andel av skatterna väsentligt.

Procent av skatt och statsbidragsintäkterna 2010 2011 2012 2013 2014
Nettokostnader 91,8 96,8 98,4 96,7 96,3
Jämförelsestörande poster
(återbäringen från AFA samt reavinster)
- -2,6 -3,9 -1,3
Finansnetto 0,6 0,7 0,7 0,8 0,4
Diskonteringsräntan - 3,5 - 3,9 -
Summa använda skatter och statsbidrag 92,4 100,9 96,5 97,5 95,4
Resultat 7,6 -0,9 3,5 2,5 4,6

Utveckling av intäkter och kostnader

I utfallet för verksamhetens intäkter 2013 ingår de jämförelsestörande posterna återbetalning AFA-försäkring och reavinst exploatering Björkris. Utfallet 2014 är därför lägre.

Verksamhetens kostnader har ökat med 111 miljoner eller 2,6 procent vilket förklaras av ökade löner och priser samt volymökningar. Avskrivningarna 2013 innehöll en jämförelsestörande post om 18 miljoner och ökningen mellan åren exklusive denna är 31 miljoner. Det är framförallt nya lokaler som Kolla Parkstads förskola och köpet av Kollaskolorna som inneburit ökade avskrivningskostnader.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 2,2 procent. En förändring som skett 2014 är att vi tillhör de kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent av rikets genomsnitt, och det innebär att vi inte erhåller inkomstutjämning utan istället betalar. Skillnaden är 30 miljoner kronor. För mer information se noten om skatteintäkter.

Tillgångsökning

Tillgångarna har ökat med 137 miljoner och det beror framförallt på de investeringar som gjorts. Likviditeten har minskat med 309 miljoner genom försäljningen av räntefondsandelarna som pensionsreserven placerats i.

Skulder och åtaganden

Låneskuld
Investeringsnivån uppgick netto till 614 miljoner under året. En stor del av detta är de dryga 300 miljoner som avser köpet av Kollaskolorna. För att klara av den stora investeringsvolymen utan nya lån har en placering på drygt 300 miljoner använts. Låneskulden har minskats med 50 miljoner kronor till 600 miljoner.

Pensionskostnad och pensionsavsättning
Den senaste femårsperioden har pensionskostnaderna varierat kraftigt. 2010 var pensionskostnaderna ovanligt låga då basbeloppet sjönk och den så kallade bromsen slog till. 2011 och 2013 var kostnaderna höga på grund av sänkt diskonteringsränta vid beräkningen av pensionsskuldens storlek. 2014 sjönk kostnaderna igen, framförallt när det gäller pensioner intjänade före 1999.

I samband med kommunfullmäktiges beslut 2007 om redovisning enligt fullfonderingsmodellen beslutades om avsättning till en pensionsreserv. Under 2014 har kommunfullmäktige beslutat att ändra placeringsreglementet för pensionsreserven. Någon placering av pensionsmedel ska inte göras.

Miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014
Pensionskostnad 130 337 217 340 148
Pensionskostnad/skatter och statsbidrag 3,8% 9,5% 6,0% 8,9% 3,8%
Avsättning till pensioner
Intjänade efter 1998 189 225 237 283 300
Intjänade före 1999 1 312 1 446 1 452 1 559 1 496
Pensionsåtagande 1 501 1 671 1 689 1 842 1 796

Kommunfullmäktige har under året beslutat om nytt pensionsavtal för förtroendevalda, OPF-KL, att gälla från och med mandatperioden 2015-2018. Eftersom hanteringsrutiner inte har fastställts har de intjänade pensionspremierna vid nyvalda fullmäktiges möten under 2014 inte bokförts. Kostnaden är cirka 8 700 kronor.

Borgensåtaganden

Borgensåtagandena har ökat med 188,7 miljoner. Det är åtagandet mot Eksta som ökat med 186,7 miljoner kronor medan övriga åtaganden har ökat med 2 miljoner. Borgensåtagandet mot föreningar har minskat med drygt 1 miljon kronor. Även vårt åtagande mot SBAB och Boverket har minskat med 0,6 miljoner kronor. Borgensåtagandet mot AB Mönster har ökat med cirka 3,6 miljoner.

Sammanlagda lån och åtaganden

Den sammanlagda skulden och borgensåtagandet utslaget per invånare har ökat till 61 469 kronor per invånare. Det är borgensåtagandet som ökar. Låneskulden har minskat med 50 miljoner till 600 miljoner totalt. Även pensionsskulden har minskat.

Kronor per invånare 2010 2011 2012 2013 2014
Låneskuld 5 998 kr 5 266 kr 8 465 kr 8 399 kr 7 671 kr
Pensionsskuld 20 011 kr 21 990 kr 21 996 kr 23 802 kr 22 967 kr
Borgensåtagande 23 300 kr 22 718 kr 24 054 kr 28 722 kr 30 831 kr
Summa 49 309 kr 49 974 kr 54 515 kr 60 923 kr 61 469 kr

Risker

Finansiella risker
Kommunens låneportfölj har spridning på förfallodagarna enligt diagrammet. Den genomsnittliga räntesatsen är 2,19 procent. Två lån på tillsammans 150 miljoner kronor har rörlig ränta. Resterande lån är så kallade fasträntelån. Inga derivat eller andra ränteprodukter finns. 400 miljoner är upptagna hos Kommuninvest, 100 miljoner finns hos Nordea och 100 miljoner hos Stadshypotek.

Kommunens låneskuld uppställd efter förfallotid

Borgensåtaganden
De borgensåtaganden med högst risk är de 15 miljoner som kommunen har mot föreningar. I de flesta fall finns säkerhet i form av pantbrev i föreningarnas fastigheter, men det finns några fall där vi inte har någon säkerhet eller något värde som går att realisera vid betalningssvårigheter. Under 2014 har nämnden för Fritid & Folkhälsa delavlöst ett lån med kommunal borgen till BMX-klubben. Övriga borgensåtaganden bedöms i dagsläget inte vara någon risk då pantbrev eller liknande ligger som säkerhet. De borgensåtaganden som gäller Eksta kan inte anses vara någon risk, då det är kommunen som äger hela bolaget.

Viten och rättstvister
En inventering över pågående viteshot och rättstvister har gjorts. Tillsammans hamnar det på knappt 8 miljoner kronor. Största delen är en tvistighet gällande Kullaviks hamn. I ett par fall finns oklarheter om vatten och avlopp motsvarade 0,9 miljoner kronor. En begäran om skadestånd på 0,4 miljoner kronor vid myndighetsutövning är överklagad till Högsta domstolen.

Känslighetsanalys

Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. En förenklad kalkyl kan göras för att få en uppfattning om hur stor påverkan de olika faktorerna har på kommunens ekonomi.

Förändring Effekt i miljoner
Prisförändring 1% 17
Ränteförändring
(placerade och upplånade medel)
1% 1 – 3,5
Ränteförändring(pensionsskulden) 1% 196
Justering av skattesatsen 10 öre 18
Löneökning 1% 24
Taxor och avgifter för den skattefinansierade verksamheten 1% 4