Ekonomisk redovisning

Ekonomin i korthet

Årets resultat 179 miljoner

Årets resultat för kommunen visar ett överskott på 179 miljoner. I resultatet ingår en försäljningsintäkt på 55 miljoner som avser markförsäljning i kvarteren Sågen och Valand. Förutom denna har nämnderna ett överskott om 32 miljoner.

Så här fördelar sig nämndernas överskott.

Semesterlöneskulden har minskat och avsatta medel för löneökningarna har inte använts fullt ut. Planerade nya lokaler och ny verksamhet har inte startats som beräknat.

Investeringarna var netto 614 miljoner och har genomförts utan att lånen har ökat.

Läs mer om investeringar och exploatering.

Fullmäktige har fattat beslut om att inte avsätta reserv för framtida pensioner så länge vi har en låneskuld. Placerade medel har använts till att finansiera investeringar. Detta, tillsammans med det låga ränteläget har lett till att budgeterade räntekostnader för lån inte behövt tas i anspråk. Försäljningen av fondandelarna som pensionsreserven placerats i gav en vinst om 8 miljoner.

4,76 miljarder i intäkter 2014

4,58 miljarder i kostnader

 

Ekonomin i korthet

Skatten

På varje hundralapp betalar invånarna 21,33 kronor i skatt till kommunen och 10,42 kronor i skatt till regionen. Alla betalar också en begravningsavgift på mellan 11 och 23 öre beroende på i vilken församling man bor. Den som är medlem i Svenska Kyrkan betalar också en kyrkoavgift på mellan 88 öre och 1,43 kronor beroende på församling. Alla som har en inkomst över 420 800 kronor betalar även statlig skatt.

Så här användes skattepengarna

100 kronor som betalades i skatt till Kungsbacka kommun under 2014 användes så här:

Ekonomin i korthet

Budgetutfall per nämnd

Nämnd, miljoner kronor Utfall 2014 Årsbudget Budgetavvikelse
Kommunfullmäktige -2 -3 1
Kommunstyrelsen[*] -72 -124 52
Kommynstyrelsen övrigt -118 -115 -3
Kommunrevision -2 -2 0
Överförmyndarnämnden -2 -1 -1
Valnämnden -3 -3 0
Gymnasie & Vuxenutbildning -410 -413 3
Fritid & Folkhälsa -106 -109 3
Förskola & Grundskola -1 612 -1 628 16
Teknik, skattefinansierad verksamhet -104 -109 5
Kungsbacka Bredbandsnät 0 0 0
Teknik Vatten & Avlopp 0 0 0
Teknik Renhållning 0 0 0
Service -30 -29 -1
Kultur & Turism -58 -60 2
Miljö & Hälsoskydd -9 -9 0
Byggnadsnämnd -15 -17 2
Funktionsstöd -361 -355 -6
Individ & Familjeomsorg -192 -185 -7
Äldreomsorg -716 -737 21
Summa nämnderna -3 812 -3 899 87
Finansverksamhet 96 39 57
Skatt och statsbidrag 3 892 3 888 4
Räntenetto 3 -15 18
Summa 179 13 166
Jämförelsestörande poster
[*]Kommunstyrelsens förvaltning, reavinst exploatering 55
Ekonomisk översikt och analys

Ekonomiskt resultat

Positivt resultat

Årets resultat för kommunen visar ett överskott på 179 miljoner. Det är 167 miljoner bättre än vad vi budgeterat. En stor del beror på att vi inte fått färdigt de lokaler vi planerat. Vi har budgeterade medel kvar för nya lokaler inklusive verksamhet på 23 miljoner. Utöver detta har nämnderna tillsammans gjort ett överskott på mindre än en (1) procent eller 32 miljoner.

Investeringarna uppgick till 614 miljoner netto. För att klara av finansieringen har pengar som varit placerade i en räntefond använts. Det innebar att vi inte behövde låna. Räntefonden gav dessutom en ackumulerad avkastning på 8 miljoner. Med dagens låga ränteläge har den genomsnittliga räntan på låneskulden sänkts med ungefär 0,25 procent. I budgeten hade vi räknat med att låna och eftersom vi inte gjorde det och ränteläget sjönk blev det ett överskott mot budget på 16 miljoner.

Årets resultat

Belopp i miljoner kronor

Koncernresultat

I koncernen ingår Eksta AB. Undantagsregeln har tillämpats för övriga företag som är Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets AB St Gertrud, HallWan AB och Kungsbacka Innerstad AB. Resultaten för dessa finns att läsa om under rubriken Den samlade kommunala verksamheten.

Koncernresultatet 2014 är 161 miljoner. Eksta har ett resultat på 5 miljoner efter skatt. Eksta har under året gjort några fastighetsförsäljningar som genererat en vinst på nästan 25 miljoner. Största delen av vinsten avser försäljningen av skolorna i Kolla till kommunen. Detta förklarar att resultatet för koncernen är lägre än det sammanlagda resultatet av kommunen och Eksta.

Balanskravsresultat

Riksdagen har beslutat att kommuner och landsting ska ha balans i sin ekonomi. Det innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. När avstämning av balanskravet görs ska vissa poster undantas. Balansjustering ska ske av realisationsvinster som uppstår när försäljning sker av anläggningstillgångar. Några realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar ingår inte i årets resultat. I årets resultat ingår realisationsvinster vid försäljning av omsättningstillgångar. Vinsterna är en del av verksamhetens normala transaktioner som kan skapa en positivt eller negativt resultat inom ramen för att bedriva en verksamhet i enlighet med god ekonomisk hushållning.

Öronmärkningen för framtida pensionskostnader innebär att ett eventuellt underskott som beror på pensionskostnader inte behöver återställas enligt balanskravet.

Kungsbacka har inget underskott som ska arbetas in.

Balanskravsutredning 2014
Årets resultat enligt resultaträkning 179
Justerat för redovisning enligt fullfond -62
Balanskravsresultat 117
Öronmärkt för framtida pensionskostnader 415,8

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning innebär att både de finansiella målen och verksamhetens mål är godtagbart uppfyllda eller att de har en positiv riktning. Vid en analys av fullmäktiges 16 prioriterade mål är det ett som inte kan anses uppfyllt. Vi gör därmed bedömningen att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Läs om samtliga mål här.

Ekonomisk översikt och analys

Omvärlden

Samhällsekonomisk situation

Den svenska ekonomin var i en återhämtningsfas 2014. Tillväxten i BNP blev 2,1 procent jämfört med 0,9 procent, kalenderjusterat, 2013. Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av svag export och internationell utveckling. Omvärldens ekonomier går i otakt. Utvecklingen på viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. Arbetsmarknaden genererar ökad sysselsättning, men den starka ökningen av arbetskraften har inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent.

Svenska ekonomin i otakt

Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant efter ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år.

Den privata konsumtionen utvecklades svagare under det tredje kvartalet än beräknat delvis förklarat av tillfälliga faktorer. Hushållens inkomster har utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet och deras sparande har stigit mycket kraftigt.
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag i ett antal år. Sveriges kommuner och landsting, SKL, räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt.

Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen.
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. SKL räknar med att arbetslösheten sjunker under 2015.

Svagare resultat väntas inom kommunsektorn

Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till 5 miljarder 2014, vilket motsvarar 1,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag och är lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är tillfälliga intäktsposter 2013, som återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring. Höjning av det generella statsbidraget har också helt uteblivit 2014.

Utmaningar för kommuner och landsting

Utöver demografiska förändringar med ökat antal barn i grundskole- och gymnasieålder finns ytterligare utmaningar för såväl kommuner som landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov samt ett ökat asyl- och flyktingmottagande.
Uppgifterna är hämtade från Sveriges kommuner och Landsting, SKL.

Arbetsmarknaden

Jämfört med riket och Göteborgsregionen har Kungsbacka en relativt låg arbetslöshet bland unga. Det är fyra kommuner som har lägre arbetslöshet än Kungsbacka. Även 2013 låg vi på en femteplats bland Göteborgregionens kommuner. Då var arbetslösheten 12,3 procent. Hur Kungsbacka arbetat med arbetsmarknadsfrågorna kan du läsa om här.

Arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd 18–24 år

Befolkningstillväxten

Utfallet för år 2014 stämde väl med kommunens befolkningsprognos. Under år 2014 hade Kungsbacka en befolkningsökning på 829 personer. Folkmängden uppgår vid årsskiftet till     78 209 invånare. Under år 2014 föddes 795 och antalet döda var 610. Det flyttade in 3 703 personer och flyttade ut 3 061 personer under året.

Håll musen över en punkt i diagrammet för att se den årliga ökningen.

Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning till 9 747 355 personer, vilket innebär en ökning med 102 491 personer jämfört med året innan.

Bostadsbyggande

Målsättningen för bostadsbyggandet i Kungsbacka fastställs per mandatperiod i Mål för bostadsbyggande, senast gjordes det under 2014. Målsättningen fram till 2020 är att bygga i genomsnitt 500 bostäder per år, varav cirka 250–300 i Kungsbacka stad.

Under 2013 producerades totalt drygt 500 bostäder varav cirka 240 var hyresbostäder och cirka 75 var bostadsrätter. Allt tyder på att produktionen i det närmaste har nått samma nivåer under 2014. Ett viktigt beslut som togs under 2014 var antagandet av detaljplanen för Valand, vilken möjliggör förtätning av centrala Kungsbacka samt en förstärkning av stråket mellan Kungsmässan och innerstaden.

Ekonomisk översikt och analys

Ekonomisk analys

Resultatutveckling

Årets resultat

Kungsbackas resultat per invånare är 2 293 kronor, totalt 179 miljoner. Jämfört med övriga kommuner i Göteborgsregionen står sig detta väl. De kommuner som redovisar pensionerna enligt fullfondsmodell har alla en positiv fördel av det 2014. Skulden har minskat och detta påverkar resultatet positivt. För Kungsbacka påverkar det resultatet med 800 kronor per invånare. De kommuner som, utöver Kungsbacka, redovisar enligt fullfond är Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Stenungsund.

Årets resultat för kommunerna i Göteborgsregionen

Diagrammet visar resultatet i kronor per invånare

Resultatets utveckling över tid har varit stabilt och bästa sättet att analysera utvecklingen är att jämföra hur mycket av skatt- och statsbidragsintäkterna som blir kvar. Detta görs i nästa avsnitt.

Nettokostnadsandelen

Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatten som använts till nettokostnader. Inklusive de finansiella nettokostnaderna bör det inte åtgå mer än 98 procent totalt för en långsiktigt hållbar utveckling. De senaste åren har det förekommit ett antal jämförelsestörande poster som gör jämförelsen svårare. 2011 var det diskonteringsräntan som påverkade finansnettot med 123 miljoner och 2012 var det återbetalningen av AFA-medel samt en försäljningsintäkt som påverkade nettokostnaderna positivt med 93 miljoner. Och i år är det en reavinst på 55 miljoner som räknats bort i tabellen nedan för att få en jämförelse.

2010 var pensionskostnaderna ovanligt låga, de var 55 miljoner lägre än normalt med anledning av sänkningen av basbeloppet och bromsen i pensionssystemet. 2010 fick dessutom alla kommuner ett extra konjunkturstöd i form av ett statsbidrag. Detta påverkar nettokostnadernas andel av skatterna väsentligt.

Procent av skatt och statsbidragsintäkterna 2010 2011 2012 2013 2014
Nettokostnader 91,8 96,8 98,4 96,7 96,3
Jämförelsestörande poster
(återbäringen från AFA samt reavinster)
- -2,6 -3,9 -1,3
Finansnetto 0,6 0,7 0,7 0,8 0,4
Diskonteringsräntan - 3,5 - 3,9 -
Summa använda skatter och statsbidrag 92,4 100,9 96,5 97,5 95,4
Resultat 7,6 -0,9 3,5 2,5 4,6

Utveckling av intäkter och kostnader

I utfallet för verksamhetens intäkter 2013 ingår de jämförelsestörande posterna återbetalning AFA-försäkring och reavinst exploatering Björkris. Utfallet 2014 är därför lägre.

Verksamhetens kostnader har ökat med 111 miljoner eller 2,6 procent vilket förklaras av ökade löner och priser samt volymökningar. Avskrivningarna 2013 innehöll en jämförelsestörande post om 18 miljoner och ökningen mellan åren exklusive denna är 31 miljoner. Det är framförallt nya lokaler som Kolla Parkstads förskola och köpet av Kollaskolorna som inneburit ökade avskrivningskostnader.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 2,2 procent. En förändring som skett 2014 är att vi tillhör de kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent av rikets genomsnitt, och det innebär att vi inte erhåller inkomstutjämning utan istället betalar. Skillnaden är 30 miljoner kronor. För mer information se noten om skatteintäkter.

Tillgångsökning

Tillgångarna har ökat med 137 miljoner och det beror framförallt på de investeringar som gjorts. Likviditeten har minskat med 309 miljoner genom försäljningen av räntefondsandelarna som pensionsreserven placerats i.

Skulder och åtaganden

Låneskuld
Investeringsnivån uppgick netto till 614 miljoner under året. En stor del av detta är de dryga 300 miljoner som avser köpet av Kollaskolorna. För att klara av den stora investeringsvolymen utan nya lån har en placering på drygt 300 miljoner använts. Låneskulden har minskats med 50 miljoner kronor till 600 miljoner.

Pensionskostnad och pensionsavsättning
Den senaste femårsperioden har pensionskostnaderna varierat kraftigt. 2010 var pensionskostnaderna ovanligt låga då basbeloppet sjönk och den så kallade bromsen slog till. 2011 och 2013 var kostnaderna höga på grund av sänkt diskonteringsränta vid beräkningen av pensionsskuldens storlek. 2014 sjönk kostnaderna igen, framförallt när det gäller pensioner intjänade före 1999.

I samband med kommunfullmäktiges beslut 2007 om redovisning enligt fullfonderingsmodellen beslutades om avsättning till en pensionsreserv. Under 2014 har kommunfullmäktige beslutat att ändra placeringsreglementet för pensionsreserven. Någon placering av pensionsmedel ska inte göras.

Miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014
Pensionskostnad 130 337 217 340 148
Pensionskostnad/skatter och statsbidrag 3,8% 9,5% 6,0% 8,9% 3,8%
Avsättning till pensioner
Intjänade efter 1998 189 225 237 283 300
Intjänade före 1999 1 312 1 446 1 452 1 559 1 496
Pensionsåtagande 1 501 1 671 1 689 1 842 1 796

Kommunfullmäktige har under året beslutat om nytt pensionsavtal för förtroendevalda, OPF-KL, att gälla från och med mandatperioden 2015-2018. Eftersom hanteringsrutiner inte har fastställts har de intjänade pensionspremierna vid nyvalda fullmäktiges möten under 2014 inte bokförts. Kostnaden är cirka 8 700 kronor.

Borgensåtaganden

Borgensåtagandena har ökat med 188,7 miljoner. Det är åtagandet mot Eksta som ökat med 186,7 miljoner kronor medan övriga åtaganden har ökat med 2 miljoner. Borgensåtagandet mot föreningar har minskat med drygt 1 miljon kronor. Även vårt åtagande mot SBAB och Boverket har minskat med 0,6 miljoner kronor. Borgensåtagandet mot AB Mönster har ökat med cirka 3,6 miljoner.

Sammanlagda lån och åtaganden

Den sammanlagda skulden och borgensåtagandet utslaget per invånare har ökat till 61 469 kronor per invånare. Det är borgensåtagandet som ökar. Låneskulden har minskat med 50 miljoner till 600 miljoner totalt. Även pensionsskulden har minskat.

Kronor per invånare 2010 2011 2012 2013 2014
Låneskuld 5 998 kr 5 266 kr 8 465 kr 8 399 kr 7 671 kr
Pensionsskuld 20 011 kr 21 990 kr 21 996 kr 23 802 kr 22 967 kr
Borgensåtagande 23 300 kr 22 718 kr 24 054 kr 28 722 kr 30 831 kr
Summa 49 309 kr 49 974 kr 54 515 kr 60 923 kr 61 469 kr

Risker

Finansiella risker
Kommunens låneportfölj har spridning på förfallodagarna enligt diagrammet. Den genomsnittliga räntesatsen är 2,19 procent. Två lån på tillsammans 150 miljoner kronor har rörlig ränta. Resterande lån är så kallade fasträntelån. Inga derivat eller andra ränteprodukter finns. 400 miljoner är upptagna hos Kommuninvest, 100 miljoner finns hos Nordea och 100 miljoner hos Stadshypotek.

Kommunens låneskuld uppställd efter förfallotid

Borgensåtaganden
De borgensåtaganden med högst risk är de 15 miljoner som kommunen har mot föreningar. I de flesta fall finns säkerhet i form av pantbrev i föreningarnas fastigheter, men det finns några fall där vi inte har någon säkerhet eller något värde som går att realisera vid betalningssvårigheter. Under 2014 har nämnden för Fritid & Folkhälsa delavlöst ett lån med kommunal borgen till BMX-klubben. Övriga borgensåtaganden bedöms i dagsläget inte vara någon risk då pantbrev eller liknande ligger som säkerhet. De borgensåtaganden som gäller Eksta kan inte anses vara någon risk, då det är kommunen som äger hela bolaget.

Viten och rättstvister
En inventering över pågående viteshot och rättstvister har gjorts. Tillsammans hamnar det på knappt 8 miljoner kronor. Största delen är en tvistighet gällande Kullaviks hamn. I ett par fall finns oklarheter om vatten och avlopp motsvarade 0,9 miljoner kronor. En begäran om skadestånd på 0,4 miljoner kronor vid myndighetsutövning är överklagad till Högsta domstolen.

Känslighetsanalys

Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. En förenklad kalkyl kan göras för att få en uppfattning om hur stor påverkan de olika faktorerna har på kommunens ekonomi.

Förändring Effekt i miljoner
Prisförändring 1% 17
Ränteförändring
(placerade och upplånade medel)
1% 1 – 3,5
Ränteförändring(pensionsskulden) 1% 196
Justering av skattesatsen 10 öre 18
Löneökning 1% 24
Taxor och avgifter för den skattefinansierade verksamheten 1% 4

Redovisningsprinciper

Uteserveringar vid Kungsbackaån. Foto:  Hannah Larsson

Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och när ansvar ska utkrävas. Den ska förmedla en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi följt när vi redovisar resultaten.

Den kommunala redovisningen regleras genom lagen om kommunal redovisning. Den stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket definieras som praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR.

Kungsbacka kommun följer lagen och rekommendationerna med några undantag. Till exempel räknas upplupen amortering på utlämnade lån inte som kortfristig fordran. De övriga undantagen kan du läsa om under respektive rubrik nedan.

Pensioner

Enligt lagen ska redovisningen av pensionsåtagandet ske enligt blandmodellen, det vill säga att intjänade pensioner före 1998 inte ska redovisas som en skuld utan som en avsättning. Regeringen har 2014 tillsatt en utredning för att se över lagen bland annat när det gäller redovisningen av pensioner.

Boule. Foto: Madeleine ThyrssonKommunens pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, det vill säga att pensioner intjänade både före och efter 1998 redovisas som skuld i balansräkningen. Motiven för fullfondering är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och att de grundläggande principerna om öppen och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Pensionsåtagandet uppfyller de av Rådet för kommunal redovisning, rekommendation 10.2, definierade villkoren för avsättningar, även om denna rekommendation inte omfattar redovisning av pensioner. Det finns en befintlig förpliktelse som en följd av inträffade händelser, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och det går att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet.

Avsättningens storlek baserar vi på KPA Pensions beräkning, gjord enligt RIPS07. Den avgiftsbestämda delen redovisas som kortfristig skuld. Vid utbetalning beräknas ålderspension till förtroendevalda och pensionsförmån till chefspersonal av KPA Pension och ingår i redovisad avsättning.

Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner beräknas och redovisas som ansvarsförbindelse för förtroendevalda, vars uppdrag motsvarar minst 40 procent av heltid. För de som har intjänad pensionsrätt och är under 50 år beräknas en inkomstgaranti under 12 månader, och för de som är över 50 år beräknas visstidspension fram till 65 år. Beräkningen görs brutto utan samordning. Eftersom pensionsförmånen är relaterad till förändringar i basbeloppet görs ingen nuvärdesberäkning.

Avskrivningar

Vi använder nominell metod för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. Huvudprincipen är att avskrivning påbörjas månaden efter att tillgången tas i bruk.

För projekt som pågår över årsskiftet gäller att årets investeringar aktiveras i samband med bokslutet, även om de inte tagits i bruk. Undantag kan göras för större fleråriga investeringar med beloppsgräns om minst 30 miljoner kronor. Nyttjandeperioden bestämmer vi efter en bedömning av hur länge tillgången beräknas användas för sitt ändamål. Som vägledning använder vi Sveriges Kommuner och Landstings skrift om avskrivningstider.

Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:

  • Maskiner och inventarier över 50 000 kronor – 3, 5, 10 år
  • Fastigheter och anläggningar – 20 och 33 år
  • Mark och konst – ingen avskrivning

Komponentavskrivning

Från och med 2012 har komponentavskrivning tillämpats på investeringar i energi­effektivisering. Investeringarna är av olika typ och har bedömts utifrån beräknad livslängd. Det förtydligade kravet på komponentavskrivning i rekommendation december 2012 från Rådet för Kommunal redovisning, RKR, har inte genomförts. Förändringen kommer att genomföras etappvis. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram förslag på indelning i komponenter och beräknade nyttjandeperioder för i första hand nybyggda lokaler och fritidsanläggningar.

Gränsdragning mellan kostnad och investeringar

För gränsdragning mellan investering och drift tillämpar vi att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en beloppsgräns om 50 000 kronor. För gränsdragning mellan investering och underhåll gäller att när en byggdel byts ut i sin helhet eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Underhåll definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som driftkostnad vid anskaffningen.

Finansiella tillgångar

Under 2014 har kommunfullmäktige fattat beslut om att placerade pensionsmedel ska återlånas i verksamheten. Fondandelarna har därför sålts och kommunen har inte längre några kortfristiga placeringar.

Anläggningstillgångar

Kungsbacka simhall. Foto: Cecilia ForsAnläggningstillgångar har i balansräkningen till och med 2009 tagits upp till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag och verkställda avskrivningar. Från och med 2010 redovisas investeringsinkomster med avdrag för periodiserade intäkter som långfristig skuld. Periodisering av investeringsinkomster görs över samma tid som motsvarande anläggningstillgång.

Lånekostnader

Vi räknar in lånekostnader i tillgångars anskaffningsvärde. Ränta under byggtid, kreditivränta, tillämpas för projekt över 5 miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår. Kreditivränta beräknas med samma räntesats, kommunens internränta som 2014 är 2,6 % för både utgifter och inkomster.

Motivet är att internräntan bättre avspeglar kommunens kostnader över tiden och är mer fast än marknadsräntan. Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser tillämpas för tillgodohavanden och skulder. Under 2014 har kreditivränta om 0,6 miljoner kronor inräknats i tillgångars anskaffningsvärde.

Bidrag till statlig infrastruktur

Under 2011 har kommunfullmäktige fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur i samband med byggandet av Åsa station. Bidraget ska upplösas under 25 år. Det preliminärt beräknade bidraget 35 miljoner kronor har betalats ut 2012–2013.
I resultaträkningen har redovisats upplösning av det beslutade bidraget med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel på året. Under 2014 har Trafikverket slutredovisat projektet. Den statliga infrastrukturen har slutredovisats till en kostnad om 20 miljoner kronor. Rättelse har gjorts av bidraget och den framtida upplösningen.

Leasing

Kommunens leasingavtal betraktar vi som operationella och de redovisas inte via balansräkningen.

Jämförelsestörande poster

De poster som vi i tilläggsupplysningarna redovisat som jämförelsestörande har bedömts att på ett tydligt sätt påverka jämförelsen med motsvarande poster tidigare år. Någon beloppsgräns har inte fastställts eftersom exempelvis skillnaden mellan vad som är jämförelsestörande i finansiella kostnader skiljer sig från vad som är jämförelsestörande i verksamhetens kostnader.

Sammanställd redovisning – koncernredovisning

Den sammanställda redovisningen om­fattar enbart kommunens och Eksta Bostads AB:s verksamhet. Eksta Bostads AB har 2014 infört komponentavskrivning för samtliga anläggningstillgångar.

Undantagsregeln om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har tillämpats för de övriga koncernföretagen, Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets AB S:ta Gertrud, HallWan och Kungsbacka Innerstad AB.

Fem år i sammandrag

Här får du en snabb överblick över kommunens ekonomiska utveckling de senaste fem åren.

Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014
Skatt och invånare
Kommunal utdebitering, procent 21,53 21,53 21,33* 21,33 21,33
Antal invånare 31 december 75 025 75 954 76 786 77 390 78 219
Resultat
Årets resultat, miljoner kronor 262 -31 125 96 179
Årets resultat i andel av skatteintäkter och statsbidrag, procent 7,6 -0,9 3,5 2,5 4,6
Pensioner
Pensionskostnader, miljoner kronor 130 337 217 251 148
Pensionskostnader, kronor per invånare 1 733 4 437 2 826 3 243 1 892
Investeringar
Nettoinvesteringar, miljoner kronor 179 339 487 286 614
– varav inom skattefinansierad verksamhet 165 260 365 233 591
– varav inom avgiftsfinansierad verksamhet 47 78 77 103 79
– varav inom exploateringsområden -33 1 45 -50 -56
Tillgångar och soliditet
Tillgångar, miljoner kronor 3 575 3 748 4 174 4 536 4 673
Tillgångar, kronor per invånare 47 651 49 339 54 359 58 612 59 743
Soliditet, procent 25,6 22,5 23,2 23,3 26,5
Likviditet
Likviditet, miljoner kronor 447 307 416 553 243
Likviditet, kronor per invånare 5 962 4 039 5 418 7 146 3 107
Skulder
Låneskuld, miljoner kronor 450 400 650 650 600
Låneskuld, kronor per invånare 5 998 5 266 8 465 8 399 7 671
Pensionsskuld, miljoner kronor 1 501 1 670 1689 1 842 1 796
Pensionsskuld, kronor per invånare 20 011 21 990 21 996 23 802 22 961
Borgensåtaganden
Borgensåtagande, miljoner kronor 1 748 1 726 1 847 2 223 2 412
Borgensåtagande, kronor per invånare 23 300 22 718 24 054 28 725 30 836

* 20 öres skatteväxling med Region Halland

Finansiella rapporter

Resultaträkning

Resultaträkningen sammanfattar årets kostnader och intäkter, och visar årets resultat samt hur det egna kapitalet förändrats.

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
Not Budget 2014 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2014
Verksamhetens intäkter 1 805 733 790 921 983
Jämförelsestörande intäkter 3 0 149 55 153 56
Verksamhetens kostnader 2 -4 412 -4 203 -4 314 -4 264 -4 374
Avskrivningar 4 -231 -199 -229 -241 -293
Jämförelsestörande nedskrivningar mm 3 0 -18 0 -18 0
Verksamhetens nettokostnader   -3 838 -3 538 -3 698 -3 449 -3 628
Kommunalskatt 5 3 721 3 609 3 723 3 609 3 723
Generella statsbidrag och utjämning 6 168 201 169 201 169
Finansiella intäkter 7 15 10 18 10 17
Finansiella kostnader 8 -53 -39 -33 -119 -118
Jämförelsestörande kostnader 3 -147 -147 0
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto   13 96 179 105 163
Uppskjuten skatt 0 0 -1 -2
Årets resultat   13 96 179 104 161

 

Finansiella rapporter

Balansräkning

Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Under rubriken Tillgångar visas hur kapitalet använts. Rubrikerna Eget kapital, Avsättningar och Skulder visar hur kapitalet anskaffats.

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
Not 2013 2014 2013 2014
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 10 2 2
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 113 3 573 5 915 6 483
Maskiner och inventarier 358 389 540 560
Summa materiella anläggningstillgångar 11 3 471 3 962 6 455 7 043
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 12 61 61 12 12
Långfristig utlåning 13 14 14 15 15
Summa finansiella anläggningstillgångar   75 75 27 27
Bidrag till statlig infrastruktur 14 32 16 32 16
Omsättningstillgångar
Förråd 4 4 6 6
Fastigheter för försäljning 16 38 40 145 40
Fordringar 15 363 331 372 334
Placeringar 17 306 0 305 0
Kassa och bank 17 247 243 291 322
Summa omsättningstillgångar   958 618 1119 702
Summa tillgångar   4 536 4 673 7 633 7 790
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Årets resultat 96 179 104 163
Övrigt eget kapital 18 961 1 057 1 139 1 250
Summa eget kapital   1 057 1 237 1 243 1 413
Avsättningar
Pensioner inklusive särskild löneskatt 19 1 842 1 796 1 842 1 796
Övriga avsättningar 20 17 13 17 13
Avsättning för skatter 0 52 47
Summa avsättningar   1 859 1 809 1 911 1 856
Skulder
Långfristiga skulder 21 650 600 3 158 3 312
Investeringsinkomster, periodiseras 22 227 260 227 260
Kortfristiga skulder 23 743 767 1 094 949
Summa skulder   1 620 1 627 4 479 4 521
Summa eget kapital, avsättningar och skulder   4 536 4 673 7 633 7 790
Soliditet 23,3% 26,5% 16,3% 18,1%
Panter och ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser 24 2 223 2 412 72 74
Övriga säkerheter och panter 0 0 1 088 1 025
Andel pensionsutfästelse Räddningstjänsten 18 17 18 17
Teoretiskt värde av förtroendevaldas pensionsförmåner, 4 personer 12 14 12 14
Förvaltade stiftelsers kapital 35 41 35 41

 

Finansiella rapporter

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar hur vi har finansierat vår verksamhet och hur kommunens rörelsekapital förändrats.

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
Not Budget 2014 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2014
Den löpande verksamheten
Årets resultat 13 96 179 104 161
Justering för av- och nedskrivningar 226 218 230 261 295
Justering för avsättning pensioner och övriga avsättningar 125 -50 125 -50
Justering för övriga poster som inte påverkar likviditeten -11 -2 0 4 4
Medel från verksamheten före förändrat rörelsekapital   228 437 359 494 409
Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -1 -97
Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 15 11 15 31 13 143
Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 23 36 25 41 -145
Kassaflöde från den löpande verksamheten   239 487 415 451 408
Investeringsverksamheten
Investering i immateriella anläggningstillgångar -2 -2
Investering i materiella anläggningstillgångar -665 -476 -722 -941 -884
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 2 2 2 2
Investeringsinkomster 22 112 33 112 33
Förändring finansiella anläggningstillgångar 12 10 3
Kassaflöde från investeringsverksamheten   -665 -352 -689 -824 -851
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån 425 0 476 154
Amortering av skuld 21 0 -50
Förändring långfristiga fordringar 13 1 0 1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten   425 1 -50 477 154
Bidrag till statlig infrastruktur
Bidrag till statlig infrastruktur 14 0 0 15 0 15
Kassaflöde
Årets kassaflöde -1 136 -309 104 -275
Likvida medel vid årets början 416 552 492 596
Likvida medel vid årets slut 17   552 243 596 322

 

Noter

Not 1, Verksamhetens intäkter

Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Försäljning, taxor och avgifter 345,3 365,9
Bidrag 219,8 243,3
Försäljning anläggningstillgångar 1,7 2,0
Övriga intäkter 160,4 171,1
Periodiserade inkomster 4,9 8,1
Jämförelsestörande poster -se not 3 149,4 55,0
Summa verksamhetens intäkter 882 845 1 074 1 039

 

Noter

Not 2, Verksamhetens kostnader

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Anläggningsmaterial, bidrag och köp av huvudverksamhet -953,3 -910,8
Personalkostnader -2 673,1 -2 674,6
Övriga verksamhetskostnader -576,5 -728,7
Summa verksamhetens kostnader -4 203 -4 314 -4 264 -4 374
Från 2014 tillämpas kontoplanen Kommun-Bas 2013 varför grupperingen inte är jämförbar mellan åren.
Noter

Not 3, Jämförelsestörande poster

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Verksamhetens intäkter
Återbetalning AFA-försäkring 55,2 55,2
Realisationsvinst exploatering delredovisning av bostadsområde Björkris 94,2 94,2
Realisationsvinst exploatering kvarteret Sågen och kvarteret Valand 55,0 55
Fastighetsförsäljningar 4,0 1
Avskrivningar
Utrangeringar och nedskrivningar Furulidskolan med flera 18,2 18,2
Finansiella kostnader
Sänkt diskonteringsränta för beräkning av pensionsskuld 147 147

 

Noter

Not 4, Av- och nedskrivningar

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Maskiner och inventarier 64,5 67,3 70 73,4
Fastigheter 141,3 161,9 178,8 204,4
Nedskrivning 10,6 10,6 15
Summa av- och nedskrivningar 217 229 259 293

 

Noter

Not 5, Skatteintäkter

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Preliminär kommunalskatt 3613,3 3731,3
Preliminär avräkning innevarande år -18,7 0,5
Slutavräkningsdifferens föregående år 1,8 -8,4
Mellankommunal kostnadsutjämning 12,5 0
Summa kommunalskatteintäkter 3 609 3 723 3 609 3 723
Slutavräkningen för 2013 blev totalt -353 kronor per invånare. I bokslutet 2013 redovisades en preliminär slutavräkning om -244 kronor per invånare. En korrigering av denna om -109 kronor per invånare har gjorts i bokslutet för 2014, -8,4 miljoner kronor. Preliminär slutavräkning för 2014 har redovisats enligt SKLs prognos, cirkulär 2013:73 med +7 kronor per invånare, 0,5 miljoner kronor.

 

Noter

Not 6,  Generella statsbidrag och utjämning

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Kommunal fastighetsavgift 131,3 133,3
Inkomstutjämning, bidrag 29,0
Inkomstutjämning, avgift -2,4
Kostnadsutjämning, bidrag 65,2 61,7
Strukturbidrag 8,0
Utjämningsavgift LSS -59,6 -49,8
Regleringsavgift eller regleringsbidrag 34,9 17,9
Summa generella statsbidrag och utjämning 201 169 201 169
Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna för att tillhandahålla service till invånarna.

 

Noter

Not 7,  Finansiella intäkter

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Utdelning på aktier och andelar 1,6 1,5 0,4 0,1
Ränteintäkter 4,2 3 4,7 3,2
Försäljning finansiella omsättningstillgångar 8,3 8,3
Försäljning finansiella anläggningstillgångar 2,8 2,8
Övriga finansiella intäkter 1,8 4,9 1,8 4,9
Summa finansiella intäkter 10 18 10 17

 

Noter

Not 8,  Finansiella kostnader

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Räntekostnad på långfristiga lån -16,8 -13,7 -95,5 -99
Övriga räntekostnader -1,0 -0,8 -1,0 -1,0
Ränta på pensionsavsättning -21,7 -18,1 -21,7 -18,1
Jämförelsestörande post se not 3 -147,0 -147,6
Summa finansiella kostnader -186 -33 -266 -118

 

Noter

Not 9, Försäljning av materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Fastigheten Vallda Lunden 1:59 0,2
Fastigheten Kungsbacka 2:2 0,3
Fastigheten Hede 3:12,3:19 0,3
Fastigheten Nötegången 1:91 0,6
Fastigheten Tölö 1:2 0,5
Fastigheten Varla 2:198 0,4
Övrigt 0,8 0,5
Summa försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 2 2 2

 

Noter

Not 11, Materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Mark
Ingående bokfört värde 118,4 115,6 296,5 327
Omklassificeringar -22,8 1,6 -18,5
Nyanskaffningar 2,9 12,1 34,8 12,1
Försäljningar 0,0 0,0 -0,2 -3
Utrangeringar, netto -5,7 -0,1 -5,7 -0,1
Utgående bokfört värde 115,6 104,7 327,0 317,5
Verksamhetsfastigheter
Ingående bokfört värde 1 916,4 1 865,7 1 916,4 1 865,7
Omklassificeringar 8,6 49,0 8,6 49
Nyanskaffningar 55,6 379,1 55,6 379,1
Utrangeringar, netto -4,4 -3,5 -4,4 -3,5
Nedskrivningar -10,6 -10,6 0
Årets avskrivningar -99,9 -108,6 -99,9 -108,6
Utgående bokfört värde 1 865,7 2 181,7 1 865,7 2 181,7
Fastigheter för affärsverksamhet
Ingående bokfört värde 329,2 416,5 329,2 416,5
Omklassificeringar 13,7 65,6 13,7 65,6
Nyanskaffningar 89,6 82,7 89,6 82,7
Årets avskrivningar -16,0 -21,8 -16 -21,8
Utgående bokfört värde 416,5 543,0 416,5 543
Publika fastigheter
Ingående bokfört värde 461,0 567,6 461 567,6
Nyanskaffningar 61,2 87,8 61,2 87,8
Omklassificering 66,3 47,0 66,3 47,0
Årets avskrivningar -21,0 -26,7 -21 -26,7
Utgående bokfört värde 567,6 675,6 567,5 675,7
Fastigheter för annan verksamhet
Ingående bokfört värde 26,5 25,3 2 079,5 2 303,4
Omklassificering 0,0 0,0 -0,3 485
Nyanskaffningar 0,3 262,5 0
Utrangeringar och försäljningar, netto 0,0 2,2 -102,4
Årets avskrivningar -1,5 -1,5 -40,5 -46,7
Utgående bokfört värde 25,3 23,7 2 303,4 2 639,3
Övriga fastigheter
Ingående bokfört värde 16,5 21,3 16,5 21,3
Omklassificeringar 0,3 0 0,3
Nyanskaffningar 7,7 0,2 7,7 0,2
Årets avskrivningar -2,9 -3,1 -2,9 -3,1
Utgående bokfört värde 21,3 18,7 21,3 18,7
Pågående ny-, till- och ombyggnad
Ingående bokfört värde 9,8 101,0 291,1 413,7
Utrangeringar -0,1
Omklassificeringar 8,4 -163,3 -329,6 -655,1
Nyanskaffningar 82,8 87,8 452,2 348,4
Utgående bokfört värde 101,0 25,5 413,7 107
Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 113 3 573 5 915 6 483
Maskiner och inventarier
Ingående bokfört värde 343,5 358,1 504,6 539,9
Omklassificeringar 0,2 0,8 -1,3 5,9
Nyanskaffningar 79,6 97,8 107,2 98,8
Utrangeringar och försäljningar, netto -0,6 -0,2 -0,6 -10,7
Årets avskrivningar -64,5 -67,3 -70 -73,4
Summa maskiner och inventarier 358 389 540 560
Summa materiella anläggningstillgångar 3 471 3 962 6 455 7 043

 

Noter

Not 12, Aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Aktier
Fastighets AB S:ta Gertrud 0,1 0,1 0,1 0,1
Fastighets AB S:ta Gertrud, aktieägartillskott 0,1 0,1 0,1 0,1
Eksta Bostads AB 50,0 50,0
HallWan AB 0 0 0 0
Kungsbacka Innerstads AB 0,1 0,1 0,1 0,1
Nedskrivning AB S:ta Gertrud, aktieägartillskott -0,1 -0,1 -0,1 -0,1
Summa aktier 50,2 50,2 0,2 0,2
Andelar
Kommuninvest 1,6 1,6 1,6 1,6
Vindkraftsandelar 0,8 0,8
Övriga 0,3 0,3 0,5 0,5
Summa andelar 1,9 1,9 2,9 2,9
Grundfondskapital och bostadsrätter
Grundfondskapital Tjolöholm 8,8 8,8 8,8 8,8
Bostadsrätter 0,3 0,3 0,3 0,3
Summa grundfondskapital och bostadsrätter 9,1 9,1 9,1 9,1
Summa aktier, andelar, bostadsrätter och grundfondskapital 61 61 12 12

 

Noter

Not 13, Långfristig utlåning

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Lån till föreningar 1,0 0,8 1,0 0,8
VA-lån 5,0 4,9 5,0 4,9
Förlagslån Kommuninvest 7,8 7,8 7,8 7,8
Lån fjärrvärme- och villakunder 0,3 0,3
Deposition till organisationen Husbyggnadsvaror 0,5 0,7
Summa långfristiga fordringar 14 14 15 15

 

Noter

Not 14, Bidrag till statlig infrastruktur

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Utbetalat bidrag till Trafikverket 35 35
Slutredovisning -15
Ackumulerad upplösning av bidraget -2,8 -4,2
Summa bidrag till statlig infrastruktur 32 16 32 16
Bidraget gäller bygget av ny tågstation i Åsa, enligt kommunfullmäktiges beslut om godkännande av genomförandeavtal 2011. 2014 har Trafikverket slutredovisat projektet till en lägre kostnad än beviljat bidrag.

 

Noter

Not 15, Fordringar

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Kundfordringar 87,3 73,6 84,4 67,6
Diverse kortfristiga fordringar 103,7 134,6 114,7 141,3
– varav skattekonto 0,3
– varav fordran mervärdesskatt 41,5 68,9
– varav fordran hos staten 63,3 69,8
Förutbetalda kostnader 83,2 88,1 84,1 90,8
Upplupna intäkter 89,1 34,7 89,1 34,7
– varav kommunalskattefordran 36,0 0,5
Summa kortfristiga fordringar 363 331 372 334
Fordringarna 2013 är omräknade efter kodplan 2014.

 

Noter

Not 16, Fastigheter för försäljning, exploateringsfastigheter

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Björkris stadsdel, bostäder
 Ingående balans -55,9 -17,9
 Inkomster -38,4 -10,2
 Utgifter, nedlagda kostnader 2,1 -0,1
Delredovisning, resultat 2013 94,2
Omfört till anläggningstillgångar -20,0
 Utgående bokfört värde -17,9 -28,2    
Kolla
 Ingående balans 79,0 63,7
 Inkomster -31,2 -31,3
 Utgifter, nedlagda kostnader 15,9 18,0
 Utgående bokfört värde 63,7 50,4    
Valand
 Ingående balans 0 -6,0
 Inkomster -6,0 -54,3
 Utgifter, nedlagda kostnader 0,0 8,6
Delredovisning, resultat 2014 0,0 52,0
Omfört till anläggningstillgångar 0,0 -0,6
 Utgående bokfört värde -6,0 -0,3  
Övriga exploateringsområden
 Ingående balans -6,3 -1,8
 Inkomster -4,1
 Utgifter, nedlagda kostnader 4,5 20,9
Slutredovisning Sågen, resultat 2014 3,0
 Utgående bokfört värde -1,8 18,0
Summa fastigheter för försäljning 38 40 145 40

 

Noter

Not 17, Kassa, bank och kortfristiga placeringar

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Kassa och handkassor 0,1 0,1 0,1 0,1
Plusgiro 26,5 48,5 26,5 26,5
Bank 219,8 194,9 263,9 294,9
Summa kassa, bank 247 243 291 322
Kortfristiga placeringar 306 0 305,5 0
Nedskrivning kortfristiga placeringar -0,1 0 -0,1 0
Summa kortfristiga placeringar 306 0 305 0

 

Noter

Not 18, Övrigt eget kapital

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 968 1 057 1 148 1 243
Direktbokning mot eget kapital -6,6 1 -8,6 7
Byte av redovisningsprincip Eksta Bostads AB 2,3
Årets resultat 96 179 104 161
Summa eget kapital 1 057 1 237 1 243 1 413
– varav resultatfonder, ingående balans 195,8 169,1
– varav resultatfonder, förändring -26,7 15,8
Resultatfonderna infördes 2002 och är specificerade för respektive nämnd inom eget kapital. Särskilt regelverk för avsättning och uttag ur resultatfonden har fastställts av kommunfullmäktige.
Eksta Bostads AB har bytt redovisningsprincip 2014 till komponentavskrivning och justerat jämförelsetalen för 2013

 

Noter

Not 19, Värdering av och upplysning om pensionsförpliktelser

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Specifikation – avsatt till pensioner
Avsatt till pensioner 1003,2 974,7
Särskild avtals- eller ålderspension 4,6 7,0
Förmånsbestämmelse kompletterande pension 227,9 240,5
Ålderspension 234,2 208,6
Pension till efterlevande 12,5 14,9
Summa pensioner 1 482 1 446
Löneskatt 359,6 350,7
Summa avsatt till pensioner 1 842 1 796 1 842 1 796
Avsättning till pensioner inklusive ÖK-SAP
Ingående avsättning 237 283,1
Pensionsutbetalningar -13,6 -15
Nyintjänad pension inklusive efterlevandepensioner 27 30,6
Ränte- och basbeloppsuppräkning 32,8 3,8
Övrig post -0,3 -2,1
Utgående avsättning 283 300
Avsättning till pensioner intjänade före 1998
Ingående avsättning 1 452,8 1 559,0
Pensionsutbetalningar -60,3 -62,8
Ränte- och basbeloppsuppräkning 166,9 15,5
Övrig post -0,5 -15,6
Utgående avsättning 1 559 1 496
Summa avsättning 1 842 1 796
Aktualiseringsgrad 86% 87%

 

Noter

Not 20, Övriga avsättningar

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Återställning av Barnamossens deponi
Ingående balans 14,7 13
Ianspråktagna belopp -1,7 -0,5
Utgående balans 13 13
Avsättningen gäller återställning av avfallsdeponi. Barnamossen stängdes 31 december 2008. Återställningsarbetena beräknas pågå kontinuerligt 2009–2016. Därefter kommer medel att behövas för lakvattenbehandling under lång tid framöver.
Tidpunkten när sluttäckningen kan vara klar är beroende av hur mycket vegetationsjord som kan produceras. Det avsatta beloppet bedöms väl räcka för hela sluttäckningen och framtida kostnader för lakvattenbehandlingen.
Lerkils reningsverk
Ingående balans 10,1 3,8
Ianspråktagna belopp -6,3 -3,8
Utgående balans 3,8 0
Summa övriga avsättningar 17 13 17 13
Avsättningen avser investeringsfond för att bygga nytt reningsverk i Lerkil enligt beslut i nämnden för Teknik, § 79/08.
Nämnden för Teknik har beslutat, § 144/13, att upplösa fonden under 2013 och 2014.

 

Noter

Not 21, Långfristiga skulder

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Ingående låneskuld 650 650 2 821,0 3 182,0
Årets amorteringar 0 -50 -23,9 -149,8
Nyupptagna lån 0 0 385,1 304,9
Kortfristig del av långfristig skuld -24,0 -25,0
Summa 650 600 3 158 3 312
Kreditgivare
Nordea 100 100
Stadshypotek 100
Kommuninvest 550 400
Summa 650 600    
Genomsnittlig upplåningsränta 2,53% 2,29%
Lån som förfaller inom
1 år 300
2-3 år 150
3-5 år 150
Kommunen har avtal med kreditgivaren om refinansiering av lån med kortare återstående löptid än 1 år.

 

Noter

Not 22, Investeringsinkomster

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Statliga investeringsbidrag 3,5 3,6
Ackumulerad upplösning -0,3 -0,4
Anslutningsavgifter 140,3 172,2
Ackumulerad upplösning -8,7 -13,8
Gatukostnadsersättning 92,6 101,7
Ackumulerad upplösning -0,4 -3,3
Summa 227 260 227 260
återstående antal år, vägt snitt 30 29
Investeringsinkomsterna periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har.

 

Noter

Not 23, Kortfristiga skulder

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och koncern 11,7 3,8 11,7 3,8
Leverantörsskulder 203,0 215,6 252,2 262,4
Moms och punktskatter 12,5 12,5 33,3 12,6
Personalens skatter och avgifter 39,9 41 40,3 41,4
Övriga kortfristiga skulder 21,9 33,3 255,5 118,7
- varav statsbidragsskuld 20,7 31,9
Förutbetalda intäkter 21,4 14 77,4 49,3
- varav VA- och renhållningsabonnenter 21,4 14
Upplupna kostnader 432,1 447,2 423,3 460,9
- varav upplupna löner 23,3 25,8
- varav semesterlöneskuld 180 175,8
- varav arbetsgivaravgifter 68,2 70,8
- varav upplupen pensionskostnad för avgiftsbestämd del 89,6 93,3
Summa kortfristiga skulder 743 767 1 094 949

 

Noter

Not 24, Borgensåtagande

Miljoner kronor Kommunen Koncernen
2013 2014 2013 2014
Kommunägda företag, Eksta Bostads AB 2 151,2 2 338,0
Bostadsförsörjning 55,5 58,5 55,5 58,5
Föreningar 16,1 15,0 16,1 15
Övriga bolag 0,3 0,3
Summa borgensåtagande 2 223 2 412 72 74
Kommunen har utöver ovanstående i september 1994 ingått en solidatisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Alla 280 kommuner som per 2014 12 31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvar mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av borgensförbindelsen. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kungsbackas ansvar enligt borgensförbindelsen kan noteras att per 2014 12 31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 miljoner kronor och totala tillgångar till 290 730 miljoner kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 578 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 504 miljoner kronor.

 

Investeringar och exploatering

Investeringar

Kungsbacka kommun fortsätter satsa på investeringar i lokaler och infrastruktur för att möta befolkningstillväxten.  Under 2014 hade kommunen nettoinvesteringar på rekordhöga 614 miljoner kronor. 

Även i kommande planeringsperiod har kommunen en hög investeringsvolym i kommunala anläggningar, och stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur planeras.

Nettoinvesteringar, miljoner kronor

Investeringarna delas in i löpande årliga investeringar, lokalinvesteringar, övriga investeringar, exploateringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande årliga investeringar är nämndernas reinvesteringar i främst inventarier. Övriga investeringar är investeringar av engångskaraktär, till exempel i infrastruktur. Investeringar inom avgiftsfinansierade verksamheten är sådana investeringar som ska finansieras genom verksamhetens intäkter i form av avgifter från brukarna, bland annat vatten- och avloppsavgifter.

Miljoner kronor Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse
Löpande årliga investeringar -51 -57 7
Lokalinvesteringar -416 -494 78
Övriga investeringar -124 -170 46
Exploateringar 56 68 -12
Avgiftsfinansierad verksamhet -79 -106 27
Netto samtliga investeringar -614 -760 146

Under 2014 investerade Kungsbacka kommun för netto 614 miljoner kronor. Brutto uppgick investeringarna till 766 miljoner. Bland årets investeringar ingår köp av Kollaskolorna för drygt 300 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för 2014 uppgick till 760 miljoner, vilket innebär en avvikelse på 146 miljoner mellan nettoinvesteringar och investeringsbudgeten. Den stora budgetavvikelsen beror främst på projekt som pågår över årsskiftet.

Stora investeringsprojekt under 2014

Miljoner kronor Bokslut 2014 Utfall till och med 2014 Budget totalt
Åsa station -17 -66 -59
Åsa station har byggts av Trafikverket men bekostats av Kungsbacka kommun. Under 2014 har projektet slutredovisats.
Fotbollsplaner konstgräs -9 -8
I Ängås har anläggning av konstgräsplan slutförts under året. I Kullavik och Malevik har konstgräsplaner slutförts men belysning kvarstår.
 Kungsbacka bredband -19 -19
Utbyggnad av fibernät har under 2014 pågått i flera villaområden, bland annat i Vallda och Frillesås.
Kungsbackaån -20 -31 -33
Under 2014 har arbete med översvämningsskydd, stabililitetsåtgärder och  sanering av Kungsbackaån genomförts. Första delprojektet är avslutat men kommunen planerar fortsatta åtgärder.
Gång- och cykelväg Lerkilsvägen -8 -14 -17
Under året har gång- och cykelväg längs Lerkilsvägen färdigställts.
GÅNG- OCH CYKELVÄG Valldavägen -22 -26 -16
Under året har gång- och cykelväg längs Valldavägen färdigställts.
Kullaviks reningsverk -15 -71 -105
Utbyggnaden av Kullaviks reningsverk påbörjades under hösten 2012 och beräknas slutföras under 2015.
Särö idrottshall -10 -12 -8
I Säröskolans idrottshall har det under 2014 pågått installation av nytt fläktrum, ombyggnation av omklädningsrum samt fasadarbeten. Man har även gjort markarbeten på idrottstorget i anslutning till hallen och skolan.
Ängås klubbhus -16 -18 -19
Vid Ängåsvallen har under 2014 klubbstuga med omklädningsrum färdigställts.
Gamla Kollaskolan -95 -95
Inköp av Gamla Kollaskolan från Eksta
Nya Kollaskolan -219 -1 -226
Inköp av Nya Kollaskolan från Eksta samt egna investeringar i inredning och utrustning till skolan
Kolla Parkstads förskola -14 -40 -42
Under 2014 färdigställdes  en ny förskola i Kolla Parkstad med sex avdelningar.
Investeringar och exploatering

Exploatering

Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostads- och verksamhetsområden.

Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år, vilket gör att slutredovisning för många av projekten ligger flera år framåt i tiden. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos Kommunstyrelsen och handläggs på Kommunstyrelsens förvaltning, Planering & Exploatering.

Under 2014 byggdes 415 bostäder, fördelat på 135 hyresbostäder, 150 bostadsrätter och 130 äganderätter.

Miljoner kronor Netto utfall före 2014 Inkomster 2014 Utgifter 2014 Resultat 2014 Nettoutfall till och med 2014
Björkris bostadsområde 18 10 0 28
Kolla parkstad -64 31 -18 -50
Valand 6 54 -9 52 0
Verksamhetsområden -16 4 -1 0 -13
Övriga exploateringsområden 17 0 -20 3 -5
Summa exploateringsredovisningen -38 100 -47 55 -40

 

Björkris

I Björkris exploateras ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda och inflyttning pågår sedan våren 2009. Under 2014 har delar av intäkterna för de sista tomterna kommit in, byggstart för dessa planeras till 2015 och 2016.

Kolla Parkstad

Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia.  Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Olika bostadsformer kommer att finnas såsom radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande. Första etappen beräknas vara färdig under 2015.

Kvarteret Valand

Kvarteret Valand är en del av projektet Väster om ån som är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Avtal om genomförande och marköverlåtelse av kvarteret Valand har tecknats och kommunen redovisade under 2014 en vinst för markförsäljning i projektet.

Verksamhetsområden

Planering pågår för flera verksamhetsområden bland annat Duvehed, Borgås samt Fjärås Äskatorp.

Övriga exploateringsområden

Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för och har startat exploatering är bland annat Tölö Ängar II, Särö centrum och Aranäs etapp 3.

Nämnderna

Byggnadsnämnden

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 19,3 19,4 21
Kostnader -31,7 -34,8 -36,3
Netto -12,4 -15,4 -15,3
Budget, netto -15 -16,2 -16,7
Avvikelse 2,6 0,8 1,4
Kommentarer till verksamhet och utfall

Nämnden redovisar ett överskott på 1,4 miljoner kronor. Den positiva budgetavvikelsen består framför allt av lägre personalkostader som beror på att det under året funnits vakanta tjänster som nu är tillsatta.

Inom nämnden finns ett pågående driftsprojekt för en ny kartplattform, där outnyttjad budget på 0,4 miljoner kvarstår.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster
Utgifter -0,12 -0,18 0,06
Netto -0,12 -0,18 0,06
Kommentarer till investeringar

Det har under året gjorts inköp av inventarier till omflyttning inom nuvarande lokaler.

Nämnderna

Fritid & Folkhälsa

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 31,5 31,7 32,1
Kostnader -130,4 -136,6 -137,6
Netto -98,9 -104,9 -105,5
Budget, netto -101,6 -106,5 -108,9
Avvikelse 2,7 1,6 3,4
Kommentarer till verksamhet och utfall

Nämnden redovisar ett överskott om 3,4 miljoner kronor, varav 1,2 miljoner är budgetmedel som ska återredovisas. Det innebär ett faktiskt resultat om + 2,2 miljoner kronor. De medel som ska återredovisas är hyra för omklädningsrum i Malevik, medel för avskrivningar och internränta som avser vissa specifika investeringsprojekt som försenats.

Årets resultat beror bland annat på överskott på kapitalkostnader. I nämndens planering för 2014 ingick bland annat utbyte av konstgräs på Tingbergsvallen för cirka 2,2 miljoner kronor som på grund av förseningar med upphandlingen kommer att genomföras först 2015.

Kostnader för personal visar ett överskott för året, att förvaltningschefstjänsten varit vakant 50 procent under senare delen av året har bidragit till överskottet, men även korttidsvakanser.

Ett arbete med att minska förbrukningen av el och fjärrvärme, tillsammans med att 2014 varit ett varmt år, innebär att nämnden redovisar ett överskott för de kostnaderna.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster 0,1 0 0,1
Utgifter -16,1 -25,6 9,5
Netto -16 -25,6 9,6
Kommentarer till investeringar

Nämnden redovisar ett överskott om 9,6 miljoner kronor varav 9 miljoner avser omklädningsrum i Malevik som inte påbörjats. Årets investeringar avser bland annat:

  • utbyte av allvädersbanor på Tingbergsvallen
  • elgräsklippare
  • konstgräsplan i Malevik
  • anläggning av aktivitetsytor i olika bostadsområden och kommundelar
  • ny toalett vid Lerkils badplats
  • inventarier till allaktivitetshuset Galaxen i Onsala

Nämnderna

Funktionsstöd

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 66,5 72,3 73,4
Kostnader -367,7 -400,9 -434,8
Netto -301,1 -328,6 -361,4
Budget, netto -300,1 -328,8 -355,5
Avvikelse -1 0,2 -5,9
Kommentarer till verksamhet och utfall

Nämnden för Funktionsstöd redovisar 2014 ett underskott på 5,9 miljoner kronor. Kostnaderna 2014 har ökat med knappt 33 miljoner jämfört med 2013. Det beror på ökade volymer, framförallt inom köpt verksamhet och personlig assistans samt två nystartade gruppbostäder och löneökningar.

Personlig assistans redovisar ett underskott på 6 miljoner kronor. Personlig assistans i egen regi redovisar ett underskott på 4,4 miljoner och i extern regi ett underskott på 1,6 miljoner. Boendeverksamheten redovisar ett överskott på drygt 5 miljoner kronor vilket kan delvis kan härledas till tomma platser under året. Insatsen avlösarservice och ledsagarservice redovisar ett överskott på 2 miljoner kronor. Det beror på att ett par stora ärenden har övergått till personlig assistans. Köpt verksamhet redovisar ett underskott på 12,7 miljoner kronor jämfört med 2013. För åren 2012-2014 har kostnaden för köpt verksamhet överstigit beslutad tilldelning från kommunfullmäktige med 10 miljoner kronor.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster
Utgifter -2,5 -3,7 1,2
Netto -2,5 -3,7 1,2
Kommentarer till investeringar

Funktionsstöd redovisar ett överskott på drygt 1,2 miljoner kronor. Överskottet beror på att planerad verksamhet för 2014 har försenats.

Nämnderna

Förskola & Grundskola

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 158,5 155,3 158,4
Kostnader -1 681,3 -1 734,7 -1 769,7
Netto -1 522,8 -1 579,4 -1 611,3
Budget, netto -1 513,9 -1 580,8 -1 627,7
Avvikelse -8,9 1,4 16,4
Kommentarer till verksamhet och utfall

Avvikelsen 2012 var -0,6 procent, 2013 0,1 procent och nu 2014 1,0 procent. Det mycket positiva resultatet 2014, 16,4 miljoner kronor, utgörs av överskott intäkter på nästan 10 miljoner och överskott driftsbudget för kostnader på drygt 6 miljoner.

Överskottet på intäktssidan består av dold moms, ersättning från Migrationsverket samt statsbidrag för elevhälsa, lärarlyftet, karriärtjänster och skapande skola. Dessutom ersättning över budget från Gymnasie & Vuxenutbildning för modersmål och ej budgeterade interna intäkter från Service för att täcka kostnader för Furulidproblematiken.

Överskottet på kostnadssidan utgörs av kapitalkostnader som uppgår till drygt 6 miljoner. Verksamhetens övriga kostnader är i balans med budget.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster 0,0 0,0
Utgifter -10,7 -14,8 4,1
Netto -10,7 -14,8 4,1
Kommentarer till investeringar

De investeringsmedel som nämnden förfogar över används framför allt till inventarier. Investeringarna i datautrustning har minskat. I IKT-strategin ingår numera leasing av datautrustning och köp av Ipads. Ipad finansieras med driftbudgetmedel eftersom de inte räknas som investering.

Nämnderna

Gymnasie & Vuxenutbildning

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 107,3 113,9 124,8
Kostnader -552,6 -548,5 -535,0
Netto -445,3 -434,6 -410,2
Budget, netto -432,7 -429,7 -412,9
Avvikelse -12,6 -4,9 2,7
Kommentarer till verksamhet och utfall

Nämnden har under 2014 haft mer intäkter än föregående år. Dessa intäkter gäller främst försäljning till andra kommuner och försäljning av utbildning. Nämnden har haft mindre kostnader under 2014 än 2013, vilket beror på färre elever i gymnasieverksamheten än tidigare.

Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 2,7 miljoner kronor. Det innebär en avvikelse på 0,7 procent. Den största enskilda posten beror på att förvaltningen inte har investerat i den budgeterade volymen. En orsak till att investeringsvolymen inte blivit så stor som prognostiserats beror på att bärbara datorer inte längre får köpas och redovisas som investering utan dessa återfinns i stället bland driftskostnaderna. En annan orsak till överskottet är att fler elever inom gymnasieverksamheten har valt att gå i våra kommunala skolor. Gymnasiesärskolan gör ett överskott vilket beror på att elevunderlaget i år inneburit att det gått att optimera arbetet.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster
Utgifter -5,3 -6,7 1,4
Netto -5,3 -6,7 -1,4
Kommentarer till investeringar

Nämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget på cirka 1,4 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att man inte investerat i datautrustning i den takt som det var tänkt. Under året har investeringar gjorts i datorer, maskiner, inventarier och fastigheter.

Nämnderna

Individ & Familjeomsorg

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 26 32,6 48,7
Kostnader -203,4 -206,6 -240,4
Netto -177,4 -174 -191,7
Budget, netto -173 -176,4 -185
Avvikelse -4,4 2,4 -6,7
Kommentarer till verksamhet och utfall

Nämnden redovisar ett underskott på 6,7 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att ersättningarna från Migrationsverket inte räcker till för att finansiera verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar. Försörjningsstödet har minskat. Däremot har kostnaderna för institutionsvård för barn och unga fördubblats jämfört med året innan, på grund av allt större problem med narkotika i kommunen samt behov av utveckling av behandlingsmetoder på hemmaplan. Turbulensen inom förvaltningen har också påverkat kostnadsutvecklingen genom avgångsvederlag och inhyrda konsulter.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster
Utgifter -0,5 -0,6 0,1
Netto -0,5 -0,6 0,1
Kommentarer till investeringar

Investeringarna avser inventarier till förvaltningens kontorslokaler samt till nya boendet i Anneberg för ensamkommande barn och ungdomar. Avvikelsen beror på viss återhållsamhet då förvaltningens samtliga lokaler ses över.

Nämnderna

Kommunfullmäktige

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 0,1 0,1 0
Kostnader -2,3 -2,5 -2,2
Netto -2,2 -2,5 -2,2
Budget, netto -2,6 -2,6 -2,6
Avvikelse 0,4 0,1 0,5

Kommentarer till verksamhet och utfall

Kommunfullmäktige har ett resultat för året om -2,2 miljoner kronor vilket ger en positiv budgetavvikelse på 0,5 miljoner. Avvikelsen beror delvis på att ett sammanträde varit inställt under året och att alla sammanträden varit förlagda till ordinarie kommunfullmäktigesal.

Nämnderna

Kultur & Turism

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 9,7 9 9,3
Kostnader -67,3 -67 -67,4
Netto -57,6 -58 -58,1
Budget, netto -57,4 -59,6 -60,5
Avvikelse -0,2 1,6 2,4
Kommentarer till verksamhet och utfall

Nämnden redovisar ett överskott om 2,4 miljoner kronor, varav 1,2 miljoner är budgetmedel som ska återredovisas. Det innebär ett faktiskt resultat om +1,2 miljoner vilket är en avvikelse på 2 procent.

Överskottet beror dels på vakanser på strategiska positioner inom förvaltningen, dels på att alla investeringar inte genomförts och många inköp skett sent under året.

Nämndens verksamheter har kunnat genomföra planerade utvecklingsprojekt inom befintlig budget.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster
Utgifter -4,1 -7,8 3,6
Netto -4,1 -7,8 3,6
Kommentarer till investeringar

Nämnden redovisar ett överskott om 3,6 miljoner kronor. Delar av överskottet gäller pågående projekt som ska slutföras under 2015. Bland årets investeringar märks:

  • en bokbil, som är en utveckling av biblioteksverksamheten till kommunens förskolor och äldreboenden
  • teknisk utrustning för att utveckla konceptet mer-öppet att även omfatta Fjärås bibliotek
  • inköp av en mobil ljud- och ljusanläggning
  • inköp av konst till Vallda idrottshall
  • den konstnärliga utsmyckningen av nya Kollaskolan har påbörjats
  • löpande utbyte av inventarier och teknisk utrustning.

Nämnderna

Kommunstyrelsen

Verksamhet

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 40,1 101,4 70,7
Kostnader -118 -140,2 -142,4
Netto -77,9 -38,8 -71,7
Budget, netto -127 -135,2 -123,8
Avvikelse 49,1 96,4 52,1

Övrigt

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 1,4 1,1 -1
Kostnader -112,3 -114,1 -117,2
Netto -110,9 -113 -118,2
Budget, netto -112,3 -110,3 -115,2
Avvikelse 1,4 -2,7 -3,1
Kommentarer till verksamhet och utfall

De resurser som behövts för att genomföra uppdraget och bidra till måluppfyllnad har kostat 260 miljoner kronor. Tillsammans med reavinster från exploateringar och övriga intäkter ger det ett resultat om -190 miljoner. I jämförelse med budget ger det en avvikelse med +49 miljoner. Den främsta orsaken hänförs till exploateringens reavinster från försäljningar med 55 miljoner. Återstående -6 miljoner beror på att finansieringen av Kungsbacka 2020 från övriga nämnders resultatfonder är budgeterad medan den posten redovisas separat.

Det jämförbara utfallet är i enlighet med budget men har ett antal både negativa och positiva poster. De största negativa avvikelserna är bostadsanpassningsbidraget, -6 miljoner, och överförmyndarverksamheten som behövt mer resurser än planerat, -1 miljon. Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts har också negativ avvikelse med -5 miljoner.

Det finns även positiva avvikelser som tar ut de negativa. Räddningstjänsten har lägre pensionskostnader än planerat med +2 miljoner kronor och lägre kostnader inom kvalitetsarbetet och kansli.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster 101,2 122,7 -21,5
Utgifter -63,6 -90,1 26,5
Netto 37,6 32,6 5
Kommentarer till investeringar

Kommunstyrelsens nettoinvesteringar för 2014 uppgår till + 38 miljoner kronor och avser främst investeringar i infrastruktur samt exploateringsprojekt inom Kommunstyrelsens verksamhetsområde Planering och Exploatering. Investeringarna avser både inkomster och utgifter, då exploateringsprojekten genererar inkomster i form av markförsäljningar och bidrag för infrastruktur. Stora projekt som pågått under året är Åsa station samt exploateringsprojekten Björkris, Kolla och Valand.

Nämnderna

Kommunrevisionen

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 0 0 0
Kostnader -2,2 -2,2 -2,2
Netto -2,2 -2,2 -2,2
Budget, netto -2,2 -2,2 -2,3
Avvikelse 0 0 0,1

Kommentarer till verksamhet och utfall

Kommunrevisionen redovisar en avvikelse jämfört med budget med 0,1 miljoner. Överskottet beror på färre sammanträden än planerat.

Nämnderna

Miljö & Hälsoskydd

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 6 8,9 10,6
Kostnader -14,7 -16,4 -19,9
Netto -8,7 -7,5 -9,3
Budget, netto -9,2 -8,5 -8,7
Avvikelse 0,5 1 -0,6
Kommentarer till verksamhet och utfall

I jämförelse med tidigare år syns det tydligt att förvaltningen växt kraftigt. Jämfört med 2013 har intäkterna ökat med 1,7 miljoner kronor och kostnaderna med 3,5 miljoner. Intäktsökningen beror på att taxemodellen som infördes 2013 nu fått full effekt. Kostnadsökningen förklaras av att 2013 års rekryteringar nu får helårseffekt, samt av nyrekryteringarna 2014. Förvaltningen bedömer att personalstyrkan från och med 2015 äntligen är i balans med behovet.

Intäkterna är lägre än budget, -0,3 miljoner, på grund av minskade rörliga intäkter. Detta beror på att Kungsbacka 2020 även i år tagit mycket tid samt att bemanningen först i slutet på året varit komplett. Kostnaderna är högre än budget, -0,3 miljoner kronor. Detta förklaras främst av högre kostnader för rekrytering, administrativa tjänster samt kundförluster än budgeterat.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster
Utgifter -0,08 0,08
Netto -0,08 0,08
Kommentarer till investeringar

Nämnden för Miljö & Hälsoskydd har en mycket liten investeringsbudget eftersom det saknas fasta tillgångar. Inga investeringar har genomförts under 2014.

Nämnderna

Service

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 748,8 786,7 799,6
Kostnader -758,8 -802,1 -829,8
Netto -10 -15,4 -30,2
Budget, netto -17,3 -19,2 -28,8
Avvikelse 7,3 3,8 -1,4
Kommentarer till verksamhet och utfall

Avvikelsen mellan åren beror på pris- och löneuppräkning samt ökad produktion och förändrade beställningar. Årets totala avvikelse är ett underskott jämfört med budget på -1,4 miljoner kronor.

För de administrativa serviceområdena är avvikelsen -2,4 miljoner. Underskottet beror på juridiska kostnader som belastat Upphandling i samband med en rättslig tvist samt att Medborgarservice haft ofinansierade kostnader för Kungsbacka direkt.

Fastigheter redovisar ett överskott på 6,5 miljoner som beror på pågående projekt, minskade energikostnader samt ökade intäkter för nya objekt.

Måltider har ett underskott på -6,1 miljoner kronor på grund av lägre intäkter från Gymnasie & Vuxenutbildning och Äldreomsorg för minskad produktion.

IT har ett överskott på 2,3 miljoner kronor för telefoni.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster 0,1 0,1
Utgifter -443,1 -490,4 47,3
Netto -443 -490,4 47,5
Kommentarer till investeringar

Nämnden redovisar ett investeringsutfall på 442,9 miljoner kronor. Under året köptes den nybyggda Kollaskolan och den gamla Kollaskolan. Kolla Parkstads förskola färdigställdes.

På Ängåsvallen färdigställdes klubbstuga inklusive omklädningsrum. Tillfälliga paviljonglösningar skapades i Åsa, vid Fjordskolan, Ekenässkolan och Frillesåsskolan. På Rydets idrottshall har takförstärkning och tillbyggnad för panncentral avslutats.

I Säröskolans idrottshall pågår bland annat installation av nytt fläktrum, ombyggnad av omklädningsrum, fasadarbeten och markarbeten på idrottstorget.

Nämnderna

Valnämnden

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 0 0 2,32
Kostnader -0,09 -0,13 -5,28
Netto -0,09 -0,13 -2,96
Budget, netto -0,18 -0,18 -3,19
Avvikelse 0,09 0,05 0,22

Kommentarer till verksamhet och utfall

Det så kallade supervalåret 2014 är till ända. Den totala kostnaden för att genomföra valet och den ordinarie politiska verksamheten har varit 5,3 miljoner kronor. Det tillsammans med statsbidragsintäkter för genomförande av valet på 2,3 miljoner ger ett resultat på -3 miljoner. I förhållande till budget ger den en positiv avvikelse med 0,2 miljoner.

Både statsbidrag och kostnader har varit högre än budgeterat. Det är främst kostnader för projektledning och valadministration som har ökat, men som kompenserats genom högre statsbidrag.

Nämnderna

Äldreomsorg

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 90 92 95,7
Kostnader -752 -772,4 -811,7
Netto -662 -680,4 -716
Budget, netto -650,4 -685,8 -737,4
Avvikelse -11,6 5,4 21,4
Kommentarer till verksamhet och utfall

Årets totala avvikelse är 2,9 procent av budgeten. Resultatet grundar sig på flera poster inom de olika verksamheterna.

Överskottet avser främst driftsmedel för de 24 platser som stängts under året för om- och tillbygganden av Åsa äldreboende.
De beviljade hemtjänsttimmarna var 7 700 timmar lägre än budgeterat under året och utfallet för entreprenader och parboenden blev lägre än förväntat.

Äldreomsorgen har under året utfört bistånd till nästan 2 200 kommuninvånare. Cirka 1 300 av dessa äldre är inskrivna i den kommunala hemsjukvården. Utöver detta har äldreomsorgen flera insatser och aktiviteter som inte kräver något beslut, som till exempel träffpunkterna och anhörigstödet.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster
Utgifter -5,8 -13,1 7,3
Netto -5,8 -13,1 7,3
Kommentarer till investeringar

Löpande investeringar gäller främst återinvesteringar och grundutrustning till äldreboendena. Här har 4,2 miljoner kronor tagit i anspråk av 4,8 miljoner som var budgeterat.

För övriga investeringar beror avvikelsen främst på att upphandlingen av nytt verksamhetssystem är försenad till 2015 och tidsregistreringssystemet inte införts under året.

Inventarier till nybyggnaden på Åsa äldreboende har köpts in under året, budget för detta projekt finns från 2015.

Nämnderna

Överförmyndarnämnden

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 0,1 0,2 0,1
Kostnader -1,2 -1,6 -1,9
Netto -1,2 -1,4 -1,7
Budget, netto -1,3 -1,3 -1,4
Avvikelse 0,1 -0,1 -0,4

Kommentarer till verksamhet och utfall

Det har varit ett händelserikt år med ökade behov av gode män och ställföreträdare, inte minst i samband med att antalet ensamkommande barn ökat.

Det ekonomiska utfallet är -1,7 miljoner kronor vilket ger en negativ budgetavvikelse med -0,4 miljoner. Avvikelsen hänförs främst till det ökade behovet av gode män och ställföreträdare.

Nämnderna

Teknik

Skattefinansierad verksamhet

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 16,5 21,2 28,3
Kostnader -106,5 -109,9 -132,2
Netto -90 -88,6 -104
Budget, netto -90,5 -91,9 -109,3
Avvikelse 0,5 3,2 5,3
Kommentarer till verksamhet och utfall

Den skattefinansierade delen av Teknik redovisar en positiv budgetavvikelse på 5,3 miljoner kronor. Avvikelsen beror på lägre kostnader och ökade intäkter. Personalkostnaderna har varit lägre på grund av vissa tillfälliga vakanser. Endast 5,3 av de budgeterade 8,3 miljoner kronorna till sanering av Kungsbackaån användes. Planerade underhållsarbeten inom gata och park har blivit försenade. De högre intäkterna beror på ökade intäkter för byggledning, parkeringsintäkter samt intern försäljning.

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse
Inkomster 17,7 17,7
Utgifter -102,8 -103,7 0,8
Netto -85,2 -103,7 18,5
Kommentarer till investeringar

Årets utfall visar en avvikelse mot budget med 18,5 miljoner kronor. Budgetavvikelsen beror främst på tre projekt som blivit försenade. Gång- och cykelväg utmed Guntoftavägen visar ett överskott på 5,5 miljoner för 2014 och projektet fortsätter 2015. Gång- och cykelväg Björkris-Anneberg visar ett överskott på 7,1 miljoner kronor. Projektet är påbörjat och kommer att fortsätta under 2015. Gång- och cykelväg Kläppavägen visar ett överskott på 4,2 miljoner och kommer att fortsätta under 2015.

 

Avgiftsfinansierad verksamhet

Kungsbacka bredbandsnät

Kungsbacka bredbandsnät redovisar för 2014 ett resultat före bokslutsdisposition på 0,4 miljoner kronor, vilket gör det möjligt att minska tidigare års ackumulerade underskott. Enligt budgeten skulle 2014 års överskott vara 0,5 miljoner kronor. Avvikelsen från budgeten är därmed negativ med 0,1 miljoner. Avvikelsen beror framför allt på att kostnaderna varit lägre än budgeterat. Vi har ersatt radiolänkar med fiber, vilket ger en besparing på grund av lägre driftskostnader för fiber. Intäkterna har ökat på grund av att fler har anslutit sig till bredbandsnätet.

Under 2011 flyttades Kungsbacka bredbandsnät till nämnden för Teknik och redovisades då som en del av den skattefinansierade verksamheten. Från och med 2012 redovisas verksamheten som en avgiftsfinansierad verksamhet.

Resultaträkning

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 7,9 11,1 11,5
Personalkostnader -0,8 -1,3 -1
Övriga kostnader -4,9 -5,5 -5,8
Kapitalkostnader -3,2 -4 -4,3
Resultat före bokslutsdisposition -1 0,2 0,4
Överfört till ackumulerat resultat 1 -0,2 -0,4
Årets resultat 0 0 0

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Inkomster 1,4 2,3 3,3
Utgifter -14,8 -14,7 -22,7
Netto -13,4 -12,4 -19,4
Årsbudget -17,7 -17,3 -18,9
Årets resultat/avvikelse 4,3 5 -0,5

Avvikelsen mot budget beror på den stora utbyggnaden av fibernät som kommit igång i flera villaområden, bland annat i Vallda och Frillesås. Inkomsternas underskott beror på att man börjat med flera stora jobb under hösten och vintern och dessa intäkter kommer under 2015 när jobben är färdiga.

Avgiftsfinansierad verksamhet

Renhållning

Renhållning redovisar för 2014 ett underskott före bokslutsdisposition på -5,5 miljoner kronor. Ett underskott var budgeterat för att minska verksamhetens ackumulerade överskott, men underskottet blev 3,3 miljoner lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på en engångsintäkt på 5,4 miljoner för en omlastningsstation från Renova i samband med att kommunen bytte entreprenör.

Intäkterna i övrigt går neråt. Detta beror på att andelen matavfallsabonnenter ökat och nu är uppe i cirka 80 procent mot beräknade 65 procent. Varje matavfallsabonnent får en lägre avgift på cirka 800 kronor.

Verksamhetens kostnader har varit något högre jämfört med budget, främst beroende på entreprenörsbytet från Renova till Ragnsells som gav extra kostnader i upphandlingen och övergången.

Resultaträkning

Miljoner kronor Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 53,1 48,2 42,6 46,5
Personalkostnader -2,5 -2,5 -2,3 -1,5
Övriga kostnader -47,2 -48,2 -47,3 -49,2
Kapitalkostnader -0,8 -0,9 -0,9 -1,2
Resultat före bokslutsdisposition 2,7 -3,3 -7,9 -5,5
Överfört till ackumulerat resultat -2,7 3,3 7,9 5,5
Årets resultat 0 0 0 0

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Inkomster 0 0 0 0
Utgifter -1,6 -2,4 -1,7 -1
Netto -1,6 -2,4 -1,7 -1
Årsbudget -3 -2,1 -11 -1,7
Årets resultat/avvikelse 1,4 -0,3 9,3 0,7

Under 2014 har vi investerat i nya glascontainrar, ny våg till Barnamossen och containrar till Klovsten. Renhållningen hade ingen investeringsbudget under 2014 utan fick ta av de skattefinansierade löpande investeringarna för att kunna lösa de akuta problemen.

Vatten och avlopp

Vatten och avlopp

Vatten och avlopp redovisar ett resultat före bokslutsdisposition på -6,1 miljoner kronor. Ett underskott var budgeterat för att minska verksamhetens ackumulerade överskott. Underskottet blev dock 2,1 miljoner högre än budgeterat. Detta beror bland annat på minskade intäkter på grund av att anslutningsintäkter kommer när anslutningar är färdiga.

Kullaviks reningsverk är färdigbyggt och intrimning av processen pågår. VA-saneringar har genomförts, framför allt i Lerkil.

Upplösning av Lerkilsfonden har skett med 3,8 miljoner kronor, vilket motsvarar de kapitalkostnader man haft för reningsverket under 2014.

Resultaträkning

Miljoner kronor Not Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Intäkter 1 107,4 114,3 117,7 121,7
Personalkostnader -31,1 -32,7 -33,7 -33,3
Övriga kostnader 2,3 -57 -57,4 -61,6 -59,7
Kapitalkostnader 3 -15,1 -24,1 -28,9 -34,8
Resultat före avsättning 4,2 0 -6,5 -6,1
Avsättning för Lerkil fond 0 5,5 6,3 3,8
Resultat före bokslutsdisposition   4,2 5,5 -0,2 -2,2
Förändring fordran/skuld till VA-abonnenter -4,2 -5,5 0,2 2,2
Årets resultat 4 0 0 0 0

Balansräkning

Miljoner kronor Not 2013 2014
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 403,3 517
Maskiner och inventarier 13,2 15
Pågående investeringar 54,1 0
Summa materiella anläggningstillgångar 5 470,6 532,2
Omsättningstillgångar
Förråd 4,3 4,2
Fordringar 6 31,2 28
Osäkra fordringar -1,1 -1,2
Summa omsättningstillgångar 34,4 31
Summa tillgångar 505 563,2
Avsättningar och skulder
Avsättningar
Lerkil fond 7 3,8 0
Summa avsättningar 3,8 0
Skulder
Långfristig skuld, anslutningsavgifter 127,5 151,5
Långfristig skuld, till kommunen 362,2 405,7
Kortfristiga skulder 8 16,1 13,9
Skuld till VA-abonnenter 9,5 7,3
Summa skulder 515,6 578,4
Summa avsättningar och skulder 505 563,2

 

Investeringar

Miljoner kronor Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014
Inkomster 29,6 28,4 38,4 29,1
Utgifter -106,1 -89,7 -127,5 -87,5
Netto -76,4 -61,3 -89,1 -58,5
Årsbudget -147 -80 122,2 85,8
Årets resultat/avvikelse 70,6 18,7 33,1 27,3

 

Årets utfall visar en avvikelse mot budget med 27,3 miljoner kronor. Detta beror främst på förseningar i tre projekt:

  • Kullaviks reningsverk visar ett överskott på 7,1 miljoner som kommer att användas nästa år för att slutföra projektet
  • överföringsledning Gällinge visar ett överskott på 4 miljoner, även detta projekt kommer att slutföras 2015
  • reservvatten från Mölndal har påbörjats och kommer att fortsätta 2015. Överskottet på 11,6 miljoner kronor beror på att tillståndsprocessen dragit ut på tiden.
Vatten och avlopp

Not 1, verksamhetens intäkter

Miljoner kronor 2013 2014
Brukningsavgifter 103,2 107,7
Brukningsavgifter, interna 4,4 5,3
Övriga intäkter 2,7 0,5
Periodiserad inkomst och ränta 7,2 8,2
Summa verksamhetens intäkter 117,5 121,7

 

Från 2010 tillämpar Kungsbacka kommun Rådet för kommunal redovisning, RKR, rekommendation 18, Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning. Rekommendationen innebär att inkomster från avgifter, bidrag och försäljning ska periodiseras. Denna rekommendation tillämpas på anslutningsavgifter vilka redovisas som periodiserade inkomster. Finansiella intäkter redovisas från och med 2013 under intäkter, tidigare år reducerade istället övriga kostnader. För jämförelse har även 2011 och 2012 uppdaterats.

Vatten och avlopp

Not 2, övriga kostnader

Miljoner kronor 2013 2014
Entreprenad-, material och konsultkostnader 23 10,5
Interna kostnader 9,9 11
Övriga kostnader 28,7 38,2
Summa övriga kostnader 61,6 59,7

 

Övriga interna kostnader fördelas med fördelningsnycklar. De interna kostnaderna gäller köp från förvaltningarna Service och Teknik. Direkta kostnader används där det är möjligt.

Finansiella intäkter redovisas från och med 2013 under intäkter, tidigare år reducerade
istället övriga kostnader. För jämförelse har även 2011 och 2012 uppdaterats.

Vatten och avlopp

Not 4

Från och med 2010 ändrades redovisningen av VA-verksamhetens resultat i enlighet med RKR:s rekommendationer.

Det innebär att i samband med årsbokslutet regleras över – underskott mot skuldkonto på balansräkningen, så att verksamhetens resultaträkning alltid visar ett nollresultat.

Vatten och avlopp

Not 5, materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor 2013 2014
Anläggningar vatten och avlopp
Ingående bokfört värde 330,2 423,9
Nyanskaffningar 91,7 115
Årets avskrivningar -18,6 -21,9
Utgående bokfört värde 403,3 517
Maskiner och inventarier
Ingående bokfört värde 13,4 14,4
Nyanskaffningar 1 2
Årets avskrivningar -1,2 -1,4
Utgående bokfört värde 13,2 15
Pågående investeringar
Ingående bokfört värde 5,3 0
Nyanskaffning 49 0
Årets avskrivningar -0,2 0
Utgående bokfört värde 54,1 0
Summa materialla anläggningstillgångar 470,6 532,2

Den samlade kommunala verksamheten

Koncernen Kungsbacka kommun består förutom av själva kommunen av koncernföretag, samägda uppdragsföretag och entreprenadföretag. Den här sammanställningen ger en bild av den samlade kommunala verksamheten.

Koncernföretagen

Fastighets AB S:ta Gertrud är ett vilande helägt bolag.

Årsredovisning för Fastighets AB S:ta Gertrud 2014

Eksta Bostads AB ska främja bostadsförsörjningen i Kungsbacka kommun och erbjuda hyresgästerna möjligheter till boendeinflytande. Ekstas innehav av hyresrätter är ett viktigt inslag i kommunens ambitioner att tillhandahålla bostäder för alla och att ta ett socialt ansvar på bostadsmarknaden. Eksta ska samverka med kommunens förvaltningar och vara en resurs i genomförandet av dessa ambitioner. Eksta ägs av kommunen till 100 procent.

Eksta Bostads AB har till uppgift att köpa och sälja fastigheter för att bygga och förvalta bostadshus med hyresrätter. Bolaget kan undantagsvis bygga lokaler där det drivs kommunal verksamhet, kollektiva anordningar som energiproduktionsanläggning och till hyresfastigheterna hörande kommersiella lokaler, samt bygga och sälja bostadsrätter. Eksta producerar även energi till externa kunder i de områden där bolaget har energiproduktionsanläggning för egna fastigheter, och där det är det mest effektiva sättet att ordna energiförsörjningen. Eksta kan också bygga småhus för försäljning.

Årsredovisning för Eksta Bostads AB 2014

Stiftelsen Tjolöholm äger Tjolöholms gods. Kungsbacka kommun är stiftelsens huvudman. Stiftelsens uppdrag är att förvalta och utveckla egendomen till ett västsvenskt turistmål med utgångspunkt i områdets värdefulla natur- och kulturvärden. Stiftelsen Tjolöholms verksamhet består av kultur- och programverksamhet, skötsel av slottsträdgård, park och naturområden, evenemang i egen regi, uthyrning av mark och byggnader, servering till allmänheten samt fest- och konferens-verksamhet.

Årsredovisning för Stiftelsen Tjolöholm 2014
Bokslut för Stiftelsen Tjolöholm 2014

Hallwan AB är ett bolag som bildats av kommunerna Kungsbacka, Hylte, Laholm och Halmstad för att ha hand om den frekvens för bredbandskommunikation via radiolänk som Post- och telestyrelsen delat ut. Kungsbacka kommun äger 25 procent av bolaget. Inga väsentliga händelser har skett under året.

Årsredovisning för HallWan AB 2014

Kungsbacka Innerstads AB ägs till 1/3 var av Kungsbacka kommun, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen AB samt Köpmannaföreningen Kungsbacka Innerstad. Syftet är att förvalta och utveckla Kungsbackas innerstad som en socialt levande mötesplats och kommersiellt attraktiv marknadsplats för dem som bor, arbetar, besöker och verkar i innerstaden. Innerstaden ska utvecklas genom att i första hand tillvarata och utveckla sin småskalighet och unika karaktär.

Kommunala uppdragsföretag

De kommunala uppdragsföretagen omfattar enligt Rådet för Kommunal Redovisnings definition samägda företag och entreprenadföretag, där kommunen inte har betydande inflytande, det vill säga har mindre än 20 procent av röstetalen.

De stora uppdragsföretagen i Kungsbacka:

Räddningstjänstförbundet Storgöteborg är ett kommunalförbund bildat av kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Kungsbackas andel är 9,05 procent.

Räddningstjänstens verksamhet omfattar bland annat ansvar för räddningstjänsten inom medlemskommunernas geografiska område, att se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder och att kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och sotning av fasta förbränningsanordningar uppfylls.

Förbundsstyrelsen har gett förbundsdirektören i uppdrag att utreda eventuell framtida förändring av förbundets medlemsavgiftskonstruktion samt lämna förslag till hanteringsordning och finansieringsmodell vid eventuell anslutning av ytterligare medlemskommuner. Förbundsdirektören har haft ute alternativa modeller på remiss hos medlemskommunerna. Förbundet återkommer med beslut.

Entreprenadföretag

Äldreboende är den verksamhet inom kommunen som har driftsentreprenader. 44 procent av permanenta platser inom äldreboende drivs i entreprenadform.

Aleris AB driver Kolla äldreboende.

Humana AB driver äldreboendet Blåvingevägen 33 i Vallda. Företaget tog över driften av Ekhaga äldreboende den 1 april 2014.

Vardaga tog över driften av Vickans äldreboende den 1 april 2014.

Caretech AB driver mottagning av trygghetslarm sedan 14 april 2014.

Konkurrensprövning och alternativa driftformer

Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska bedrivas.

Alternativa driftformer finns i form av kundval, bidragsfinansierad enskild verksamhet och verksamhetsentreprenader. Kundval innebär att kommunen fastställer en kostnad och godkänner leverantörer, som sedan kunden kan välja bland för att utföra tjänsten.

Koncernen Kungsbacka kommun 2014

Koncernföretag Intresseföretag
Miljoner kronor Kungsbacka kommun Eksta Bostads AB Stiftelsen Tjolöholm Fastighets AB S:ta Gertrud Kungsbacka Innerstads AB HallWan AB
Omsättning 4 576 341 20,3 2,1 0,1
Tillgångar 4 673,1 3 236 23,3 0,1 0,4 0,3
Skulder 1 627,4 2 903,9 9,4 0,3 0,2
Eget kapital och obeskattade reserver 1 236,8 285,3 13,8 0,1 0,1 0,1
Årets resultat 179,3 6,3 -0,3 -0,2
Bidrag, tillskott och utdelningar
Ägartillskott Inga givna eller mottagna
Koncern- och driftbidrag -7,8 0 7,2 0,6
Utdelning 1,5 -1,5 0
Kostnader, intäkter och skulder
Försäljning
- Säljare 22 95,3 0,1
- Köpare 95 20,6 1,8
Lån Inga givna eller mottagna
Borgen -2,3 2,3